• Bobou

    Operation av utstående öron?

    Hej!

    Jag undrar om det är någon här som opererat in ett utstående öra?

    Hur går det till? Hur såg det ut innan, och hur blev det? Har det fått några följder? Blir örat känsligt för t ex slag efteråt?

    Funderar lite, lite på att göra det någon gång...

  • Svar på tråden Operation av utstående öron?
  • rosenlina

    hej jag har gjort det.för flera årseda.tyvär så blev det ena örat liksom värre.för när jag hade bandage så kände jag att läkarn hade vikt örat.men ej ville tro på mig.så nu så är det tyvär ihoptryckt.

  • Jajosefina

    Känner en som gjort det. Som hade riktigt utstående öron, de ser skitbra ut nu och ingen kan tro att dem är opererade.

  • Mondeo

    jag vet också en som gjort det. Det syns inte alls att han blivit opererad. Han fick ha bandage runt huvudet en vecka o sen var det bra.

  • Thindris

    Jag har sett folk som har opererat öronen, syns inte alls och ser jättebra ut! Själv har jag lite utstående öron, så pass mycket utstående att jag inte vill ha uppsatt hår på bröllopet samt att om ljuset faller på bakifrån får jag alldeles rosa lysande öron, som i Ensam hemma filmen du vet, när storebror står med lucialjusen bakom och lyser upp hans öron. Fast så utstående öron har jag dock inte. Jag har också funderat på att operera... fast det blir liksom inte av... Men drömmen är lite att få ha tättliggande snygga öron och kunna ha uppsatta frisyrer utan att behöva undra hur många som stirrar på mina öron...
    Senast igår suckade jag över mina öron. Körde Step på gymmet och stod längst fram, med en lampa som lyste bakifrån och det enda jag såg i den där j-drans spegeln var de rosa öronen
    Fast så kanske det inte är för dig Egentligen bryr jag mig inte så mycket om det, men när någon väl nämner detta med öron så...

  • Fragila

    Hej!
    Jag har gjort en öronoperation som vuxen. De går in bakom örat och skär bort brosk, lokalbedövning. Ganska smärtsamt de påföljande dygnen - efter ca en vecka var det dags att ta bort bandaget. Lite öm ett tag efteråt - men inga bestående men. Upplever inte heller att öronen är mer känsliga än tidigare. Broskvävnad tar ju lite tid att läka. För mig var det värt att göra operationen, inget jag ångrar idag.

    Lycka till!

  • jocelyn

    Jag blev lurad att tro att jag hade fula öron under väldigt lång tid men när jag frågade folk så var det ingen som kunde märka något konstigt alls såvida jag inte pekade ut för den vad "felet" var. Då bestämde jag mig för att sluta noja över det och istället vara stolt över mina öron! Jag har håret uppsatt som jag vill och det är snyggt!

  • Bobou

    Thindris:

    Jag har precis som du - fast bara på ena örat.

    Och precis som jocelyn säger så tänker jag bara på det för att min mamma alltid påpekade det för mig när jag var liten, och sa att jag inte skulle ha uppsatt hår, egentligen finns det ju ingen i världen som lägger märke till mitt öra.

    Nu har jag hästsvans nästan jämt, men fortfarande tänker jag mycket på örat. När jag ser kort på mig själv ser jag bara ett stort öra, fattar inte att inte andra ser det så...

    Så okej, egentligen är det väl inte direkt nödvändigt med en operation. Men varför ska jag gå och störa mig på mitt öra resten av livet när jag lika gärna kunde fixa till det?

  • Thindris

    Hä, det där med mammor alltså... När jag var liten och lekte vid ett tillfälle så hade jag ett pannband på mig. Ja, som de flesta kanske vet så brukar ju barn sätta på sig pannbandet och dra ner det så att öronen står rakt ut. Min mamma ropade till förfärat och sa åt mig att nej, du får inte ha pannabandet så tänk på att du kan få utstående öron. Jag var kanske 4 år då, men jag minns det som igår. Jag gick till spegeln och kollade, och mycket riktigt, jag ahde fått utstående öron! Så då gick det en tid när jag typ vägrade ta av mig pannbandet, det skulle sitta utanpå öronen och platta till dem igen. Men det lyckades, så hela min barndom trodde jag att jag ahde förstört mina öron! Sen dess så har jag skämts lite för dem. Men det är som du säger, ingen tänker på dem utom när jag påpekar det men själv är det det första jag ser (eller tittar efter) när jag ser ett kort tex. Jag har också håret uppsatt nästan jämt, men jag aktar mig för att sitta så att lyset faller på mitt huvud bakifrån osv... Min lillebror har samma öron som jag och det tycker jag är ganska gulligt. Jag kommer nog aldrig operara dem, de är trots allt en del av mig. Skulle kännas lite löjligt att operera dem för de som jag sett som har opererat har verkligen haft öron som stått rakt ut, o då känns mina lite utvikta öron så fjantiga att oja sig över...

    Har en kpmis som har jättefina små välformade öron som sitter platt och fint, hon ahr blivit retad av sin syster som liten och skäms jättemycket för sin öron. helt obegripligt för jag tycker de är jättefina, men hennes syrra retade henne ochs a att hon hade fula älvöron... Tänk avd en sårande fas som liten kan påverka en när man är vuxen...

  • Thindris

    Gisses, nu är jag trött... he he...
    Det ska stå att "det lyckades inte" i första stycket...
    Och i sista stycket ska det stå "tänk vad en sårande fras"...

  • Bobou

    Ja visst... om jag inte sitter längst bak i lektionssalen så brukar jag biland släppa ut håret för jag får för mig att de bakom kollar på mit öra.

    Jag var ute nyss och började prata med ett par kompisar om detta med öron, och det visade säg att alla tre skämdes för sina öron! En tyckte att hon hade för små, och den andra skämdes för att det ena örat satt högre upp på huvudet än det andra! _Aldrig_ att jag skulle ha tänkt på det! Och små öron är väl fint? Det är kanske svårt att vara nöjd med just öron... de sitter så nära ansiktet så man ser dem alltid när man speglar sig, men det är ju ingen annan som tänker på dem...

  • Thindris

    Nej jag tror kanske det är så, man tänker på dem själv, men ingen annan gör det... Jag känner en tjej som har ett "trasigt" öra, hon saknar en del av ena örsnibben. Hon har ändå kortklippt hår och örhängen. Hon skäms inte alls för sitt öra... Jag kan känna att nu när jag börjat planera bröllop så har jag börjat tänka på sånt lite mer... Planerar redan vilka vinklar jag vill ta bröllopsbilderna ur osv... Hm... min m2b fattar inte vad jag menar, han tycker inte det är ngt fel på mina öron... För det mesta så struntar jag i det o är nökd med mina öron... men i vissa situationer så går det inte att glömma att de är utstående... har tagit ganska lång tid att acceptera dem så pass som jag gör nu.
    Vet du, jag blev jätteglad när jag upptäckte att Jennifer Garner, hon som spelar i Alias och är gift med Ben Affleck, har utstående öron! Knäppt kanske, men jag tycker hon är söt och så är det lite kula tt se en kändis med utsående öron som ändå har uppsatt hår och stolt pratar om sig själv... Då tänkte jag att kan hon kan väl jag

  • Thindris

    Jag kan tillägga att jag vet itne mycket om kändisvärlden även om det kanske lät som det, var tvungen att leta upp hennes namn nu för att kunna förklara vem jag menar Men henne blev jag lite inspirerad av...

  • jocelyn

    Jaa, både Jenneifer Garner och Jennifer Love-Hewitt har såna öron som syns mycket och jag tycker de både är både bra skådespelare och söta. Kontsigt hur man kan hänga upp sig så mycket på en detalj i utseendet och missa helheten.

  • Bobou

    Jo, fast hon som spelar Raymonds fru i "Alla älskar Raymond" har för utstående öron... jag brukar tänka att hon borde dölja dem mer.

  • Silverlyran

    Jag opererade ett utstående öra när jag var i 10-årsåldern. Jag är jättenöjd. Det gjorde lite ont veckan efter operationen bara.
    Man kan inte se på örat att det är opererat.
    Jag brukar kalla det örat Michael (efter Michael Jackson som också är opererad).

  • Thindris

    He he he... Michael... stackars öra

  • melie

    Hur mycket skall öronen "stå ut" för att man skall få operationen betald?

  • Delicatoboll

    Känner en som gjorde det för några år sedan och hon tyckte att det var väldigt smidigt och var över snabbt.

Svar på tråden Operation av utstående öron?