Äntligen gift!!!!!!!!!!!!! :) Varning långt!
Hej!
Tänkte jag skulle skriva och berätta lite om vår helt fantastiska bröllopsdag...
Dagen innan bröllopet, dvs i torsdags, var jag oerhört nervös och pirrig. Allt var färdigt och det fanns inte längre något att fundera på och sätta tänderna i. Vi (jag och min man) hade sedan tidigare bestämt oss för att samla ihop lite släkt och vänner och fara och spela lite laser game, något som jag verkligen rekommenderar att göra dagen innan, man får ut så mycket nervositet och spänningar i kroppen. Efteråt skulle jag göra sista provningen av klänningen och hämta upp den och den cape jag skulle hyra. När jag kom till butiken och provar klänningen var den helt underbar dock var det en sak sömmerskan hade missat, nämligen annordningen till att hålla upp släpet. Därtill ångrade jag mig vad gäller capen och bestämde mig för en kappa i sista stund. Med inte alltför mycket tid att spela på var det bara hem till kära mor och äta för att sedan återigen bege sig till stan för att hämta upp klänningen och kappan (var förövrigt där 10 minuter innan de stängde). Gjorde mig i ordning för sängen tidigt men kom i alla fall inte i säng förrän efter 00.
Vaknade av att klockan ringde 07.30 och låg och drog mig till kvart i. Skulle vara hos frissan 9 och skulle hinna sätta in linser och hämta bästa vänninan innan dess. Ringde vänninan och skulle väcka henne klockan 8, varvid jag får veta att hon varit uppe till halv 4 för att försöka fixa med en tillfällig lägenhet i huvudstaden. Beslutar att träffa henne hos frissan någon timme senare. Upp stiger min m2b och efter en halvtimmes försök att sätta in linserna beger vi oss. Drygt en och en halv timme innan vi ska träffa fotografen dyker vänninan upp och ska hjälpa mig med sminket, var själv alltför skakis för det! Många bilder tas av den blivande bruden i strumpebandshållare och munkjacka. En halvtimme innan vi ska träffa fotografen kommer m2b till frissan vilket tillsammans med min uppsättning resulterar i att vi blir 10 minuter sen till fotograferingen! Efter ca. 1 ½ timmes fotografering är det så dags för vigsel. Hela vigseln är som i ett grått töcken och jag har mycket få klara minnesbilder av denna. Väl ute på kyrktrappen efter många gratulationer blir det riskastning... varefter det är dags att bege sig till festen och middagen som skulle börja 16 (började dock lite tidigare). Många tårar föll på mina kinder den kvällen, lyckliga tårar. Det hölls många vackra och rörande tal, inte minst det första av min far. Vi fick dessutom många fina tele- och postogram. Allt avslutades redan vid 21 då vi åkte till hotellet och njöt av resten av kvällen tillsammans i ensamhet.
Detta var den hittills bästa och mest underbara dagen i hela mitt liv! Hoppas ni andra får en lika vacker dag.
Mvh
Fru Johansson