Fundersam..

Din kompis har rätt i att det kan va svårt att träffa sin gamle polare ensam - det är ju jättevanligt att bara för att man är ett par så ska båda vara med jämt. DET är viktigt, tror jag, att man försöker skilja på sig ibland. Man bör träffa sina vänner på tu man hand - de har ju valt vännen, inte vännens flickvän.

Men en annan sak har har helt fel i: Ni lever det liv ni vill leva och det har han inget med att göra. Kanske blir det så om ett par år att ni går isär och sexar runt på krogen. Kanske blir det så att ni håller ihop för alltid och är jättelyckliga.

Man kan ju inte tvinga fram den där "leva-livet"-attiyden bara för att man "ska". Kör ni ert race och se vad som händer. Men kanske har han en poäng: Vad hände med hans polare? Varför fick han en flickvän på köpet?

jo, det håller jag med om. det är ju skillnad att träffa sin kompis utan att ha med den peronens respektive. men det har blivit lite så eftersom min sambo och jag ver de enda peronerna han kände här när han flyttade hit och sen har det liksom rullat på.. jag är ju bra kompis med honom med liksom och han med mig, men grabbsnacket är ju annorlunda om en tjej är med.

Strunta i honom och låt inte det här smolka er planerade förlovning! Var kära, lyckliga och trivs med ert liv. Ni är unga men sålänge ni har en hälsosam relation och ger varann frihet, samt vårdar era respektive vänner så kommer det gå bra! Han är säkert bara lite avundsjuk eller orolig att bli utanför.

Kanske känner sig den här killkompisen lite ensam. Om han är relativt nyinflyttad kanske han inte känner så många ännu. Kanske är han också lite avis på det ni har. Att ni har varandra och har hittat den stora kärleken. Han verkar ha dejtat en massa utan att det blir något. Kanske är han rädd att han aldrig kommer att hitta den kärleken ni redan har funnit. Förmodligen är han också skraj för att mista sin bästa vän. Att ni ska gifta er och skaffa barn och leva helt olika liv och att han inte längre ska ha något gemensamt kvar med sin bästis.

Jag tror också att din sambos kompis egentligen är lite avundsjuk på er och är rädd att han aldrig ska hitta någon att bli kär i och flytta ihop med.

Det var bra att han bad om ursäkt för jag hade nog också blivit lite ledsen och arg. Han ska inte lägga sig i hur ni vill leva ert liv. Frågan är snarare vad du och din pojkvän tycker? Tvivlar ni på att ni ska förlova er eller vill ni verkligen göra det?

Prata med varandra om hur ni känner så löser det sig nog. Prata, prata, prata är det bästa. (och ibland lite härligt sex hehe) :)

tack alla som svarat... skönt att höra andras reflektioner.. min sambo och jag pratade om det. han tyckte att kompisen uttryckte sig klumpigt men bryr sig inte så mycket om det som jag gör.. han tycker det är lugnt nu eftersom kompisen faktiskt bad om ursäkt till oss båda.. och man ska ju inte vara långsint men inte kul när någon dömer ut hela ens livsstil... ja, ni fattar. tack igen!