Hur frågar man sina föräldrar om de vill bidra till bröllopet?

Den frågan skulle jag också vilja ha svar på. Sitter i samma sits som du.

Men jag vill helt enkelt inte fråga. Har aldrig vart den som bett om pengar. Jag kommer nog vänta på ett utlägg från min mors sida.

Vi planerade att betala allt själva. Sedan visade det sig att pappa och mamma väldigt gärna ville bidra till festen/middagen.

Vi sa nej till en början, men deras "tjat" och vår oplanerade graviditet gör att vi tackar ja till festbidraget :)

Vi har inte berättat för svärföräldrarna ännu - om barn eller bröllop :) Men vi räknar inte med pengar från dem, lika lite som vi räknade med pengar från mina. Pappa var bara väldigt envis och sa att han skulle sätta in pengar och vi fick göra vad vi ville, men att de önskade att pengarna går till middagen.

postade lite tidigt...

Kan ni tänka er skjuta upp bröllopet för att på så sätt spara mer pengar?

Behöver ni verkligen pengarna så är det nog bara att fråga och tåla svaret... De kanske säger ja och låter er använda pengarna som ni vill... föräldrar kan förvåna!

Lycka till hur ni än gör!

Ni kanske kan fråga om de kan låna er pengar. Om de då kan tänka sig att GE er dem så säger de väl det...och annars kan ni låna och betala tillbaka under nästa år. Fast vad jag EGENTLIGEN tycker är...spara tills ni själva har råd. Är det bråttom med bröllopet på nåt sätt?

Jag sa till mina föräldrar att vi tänker gifta oss då och då, är ni intresserade av att hjälpa till ekonomiskt. Då har de möjlighet att säga nej om de vill tycker jag. Om de inte vill kanske man kan tänka sig att göra bröllopet mindre och billigare? Eller skjuta på det som någon annan föreslog. Lycka till

Eller så önskar man sig en lagom kuvert avgift eller ett festbidrag och avsäger sig presenter i övrigt helt.

Vi kollade över vår ekonomi, spikade datum, kyrka, präst och festlokal. Sedan berättade vi för våra föräldrar. Hade då ingen tanke om att "be" dem hjälpa till, utan räknade med att vi skulle betala allt själva. På kvällen ringde mamma och undrade och inte hon och pappa kunde få betala mat och dryck. Inte säger man nej till det......

Jag skulle nog inte frågat. För oss känns det bra att initiativet kommer från dem, så att de inte känner sig tvingade att betala!

Jag e rak när jag säger nåt, som vi finländer brukar vara:

jag sa till mina föräldrar att det e ju brudens föräldrar som betalar allt, eller hur..
pappa sa absolut, o mamma "som sitter på blånboken" sa att nej, men vis del kommer vi ge.. de betalar maten ca 20 000kr..o nu ser det ut att hon vill betala min klänningen me.

Jag skulle aldrig fråga mina föräldrar om pengar till mitt bröllop. Har jag själv inte råd så får jag låta bli och gifta mig. Sen är det ett stort plus om de själva vill hjälpa till, men det är en annan sak. Men aldrig att jag skulle fråga!

Min bror och hans fru gjorde så här för 4 år sedan att de bjöd in alla föräldrar till en middag de ordnat där de dels berättade att de tänkte gifta sig och dels frågade om det möjligen var så att någon hade lust att bidra. En sa nej, de andra sa ja.

Eftersom jag visste detta så kände jag att jag kunde fråga rätt upp och ner. Jag ringde faktiskt till min pappa, som jag har jättebra kontakt med, och sa som det var: vi ska gifta oss och undrar om du skulle ha lust att bidra. Jag var mycket noga med att påpeka att minsta hundralapp är värt massor för oss, och vill han inte så är det helt ok det också. De ska inte känna sig pressade. Både min mammas och min pappas ekonomiska situation har förändrats sedan min bror gifte sig så jag hade faktiskt ingen aning om de skulle kunna bidra. Jag gjorde samma sak med min mamma. På så sätt har vi fått möjlighet till lite mer än vi tänkt oss från början.

Min fästmans föräldrar har inte den ekonomiska situationen så att de kan bidra överhuvud taget. Båda är pensionärer. Men hans pappa kommer att göra lite goda röror som vi kan ställa ut på borden, och det tycker jag är ett superbra bidrag det med.

Mitt råd är att vara ödmjuka när ni frågar och bli inte ledsna om de säger nej. Se det som ett plus om de ger. De flesta föräldrar vill bidra på något sätt, är min uppfattning.