Hehe, sure. Är folk intresserade av sånt?
Söndagen den 30 april gifte vi oss. Allt gick ungefär som planerat. Det regnade men det gjorde inget. Vi hade tänkt gifta oss i en vitsippsdal men den sena våren gjorde att dalen inte riktigt såg ut som vi tänkt oss.
Vigseln ägde i stället rum i ett växthus i närheten, som vi hyrt som backup. Vi kom dit tio i två och alla väntade där på oss. Det var jägarns lattjo att träffa alla vänner och närmaste familj så där samlat för första gången.
Jag hade röd klänning och satt upp håret i finfina tofsar. Killen min hade svart kostym och vit skjorta, smal svart slips. Vigseln inleddes med Internationalen, framförd av min bästis och hennes vän, på klarinett. Sen sjöng en liten kör min favvovisa, Visa i Molom. DÅ var det svårt att hålla ögonen torra.
Sen var ceremonin. Det gick ruggigt snabbt. Vi hade skrivit texten själva som förrättaren läste upp. Vips var vi gifta, fick kyssas och sånt. Sen två sånger till och ett himla kramkalas. Röda fanor utgjorde vår bakgrund där vi stod.
Sen åkte vi tillsammans i abonnerad gammeldags spårvagn till festlokalen. Massor av god veganmat i buffén, massor av drycker och så fina tal och sånt.
Vid 19 började festen, då vi släppte in ännu fler vänner. Vi var ungefär 90 personer sammanlagt. Livemusik, disco, gratis alko och fullt med röj. Bättre fest får man leta efter!
Praktiska förberedelser: Vi valde förrättaren efter partitillhörighet och efter en del googlande på nätet. Det visade sig att hon var stencool så det kändes helt rätt. Hon lånade ut fanor till oss och tyckte det skulle bli extra kul med socialistiskt tema.
Vi skrev vår ceremonitext själva. Den innehöll viktiga ord som: respekt, frihet, utrymme och jämlikhet. Vi tog bort nästan allt som ingick i den klassiska texten.
Festlokalen hyrde vi mitt i Gbg för 6000:-. Maten lagade vi själva tillsammans med våra vänner. Vår polare fotade (han är proffsfotograf), en väns band spelade, en vän sminkade mig, en annan vän sydde klänning. Det enda jag gjorde på konventionellt vis var frillan. Den fixade jag hos riktig frisör. Vi hade inga ringar.
Inbjudan gjorde jag på datorn, skrev ut som ett dubbelvikt A4. Bordsplaceringar gjorde jag av små dubbelvikta papperslappar. Alko köpte vi i Tyskland och bjöd på.
Tjaa, nåt mer? Hela paketet gick på runt 30 000. Mest kostade mat och alko. Kändes toppen att få bjuda på allt.
Och riktigt, riktigt roligt var att så många uppmärksammade vår önskan att skippa presenter och i stället skänka pengar till Läkare utan gränser.