Seger till slut! Victory gift! (långt med bilder)
Så kom den då: Vår Bröllopsdag med stort B! En helt otroligt underbar, fantastisk, perfekt dag! Förberedelserna pågick hela fredagen ända fram till klockan 24, men vi ville ju ha allt under kontroll. Sedan sov jag några timmar i alla fall innan jag vaknade innan väckarklockan ringde, faktiskt. Det var en lättnad att se solen skina från en klarblå himmel, även om det var lite kyligt i luften.
Efter dusch och frukost gick jag till frissan där hon höll på med min frisyr i 2,5 timmar. Det blev jättesnyggt och jag var så nöjd! Daniel hämtade upp mig för att skjutsa till sminkningen på ett annat ställe och jag tror faktiskt att han tappade hakan när han såg mig! Vid sminkningen valde jag en annan färg än den vi provade på konsultationen, eftersom jag ville han en diskretare färg än den lila vi provat ut. Det blev en grålila istället, jag blev väl inte helt nöjd men det blev bra ändå. Under tiden hade D hämtat brudbuketten, den var helt otroligt vacker! Väl hemma igen hann jag få i mig en smörgås innan det var dags för påklädning. Några vänner som hjälpte oss under dagen var också där. Det gick bra att få på oss klänning och frockcoat men det blev lite stressigt att hinna packa det sista innan fotografen hämtade upp oss. Det blev lite senare än tänkt men vi kom till slut iväg och åkte ut till en strand vid havet. Det blåste otroligt mycket och var lite kyligt men vi tog i alla fall en massa kort på stranden. Det var roligt att få vara fotomodell för en dag! Vår fotograf var otroligt lätt och rolig att jobba med. Vi hann också med en kort fotosession i parken men tyvärr hann vi inte med att fota i den vackra hotelltrappan, bara några kort på hotellrummet. Plötsligt såg vi att en blomma i D:s corsage fallit bort! Snabbt hitta en ny blomma och få fast den (tur att vi hade några med oss i reserv). Sedan fick vi en kvart på oss att samla oss uppe på hotellrummet. D var väldigt nervös och började nästan flippa ur! Det höll dessutom på att gå lite galet då fotografens assistent ställt väggklockan rätt åt oss. Vi tittade på den några gånger innan vi insåg att den stannat på kvart i tre! Snabbt hitta en klocka som gick rätt men turligt nog var den ?bara? fem i tre. Vi fick skynda oss att packa ihop det vi skulle ha med till kyrka och fest för att sedan rusa ner till kyrkan, som ligger mitt emot hotellet. Det känns som om allt gick väldigt snabbt!
Vi mötte prästen som lugnade oss med att vi var precis i tid! Det var egentligen först nu vi fattade vad vi skulle till att göra. Själv blev jag aldrig nervös utan jag kände mig bara så otroligt lycklig. Vi fick någon minut att samla oss och lyssna till klockringningen innan portarna öppnades, ingångsmusiken började spela och vi fick se alla som samlats i kyrkan för vår skull! Det var en stark upplevelse att gå tillsammans uppför altargången och möta alla våra vänner och släktingar. Nästan framme stannade jag till och gav en blomma från min bukett till mamma. Jag tror hon blev väldigt överraskad och rörd. Det blev i alla fall jag! En arbetskompis till mig sjöng och spelade otroligt vackert och även psalmsången kändes helt rätt. Jag sneglade lite över axeln för att se alla som kommit till kyrkan. Själva vigselakten gick bra, D hade övat otaliga gånger på det han skulle säga. Vi läste löftena själva och det kändes så bra. Prästen guidade oss hela tiden och fick oss att känna oss helt lugna och trygga. Jag försökte verkligen ta in allt som sades och jag kände mig så närvarande. Många gånger blev vi rörda till tårar, så vi stod där båda två och torkade tårarna! Ceremonin kändes ganska lång men ändå gick den snabbt. På vägen ut gav jag även en blomma till min svärmor, det kändes som en fin gest då jag tycker så mycket om mina svärföräldrar. Sedan följde ett långt kramkalas, det var många som hade kommit för att gratta! Ris- och rosenbladskastning blev det också, och så en hel del pussande och fotograferande! Vi åkte till slut iväg i en crémefärgad Cadillac -66:a med en stilig chaufför!
Vi fick köra runt en hel del innan vi kunde komma till festen eftersom vi väntade på att min svårt sjuka mormor skulle anlända (hon orkade inte vara med i kyrkan). Det var så roligt att hon kunde komma till festen! Sedan följde brudskål och förrätt. Min far höll ett så fint tal om mig och min uppväxt (fast jag vet att han var jättenervös). Jag grät och skrattade om vartannat! Även min svärfar höll ett jättebra och roligt tal till oss. Middan var jättegod och personalen var så proffsig. Allt kändes helt perfekt! Jag tror mina festprogram var uppskattade, jag var själv väldigt nöjd med dem. Vår toastmadame var också helt outstanding, oj, vad hon hade förberett och ordnat saker och hon höll i middagen på ett strålande sätt! Bland annat fick varje gäst skriva en hälsning som knöts runt en tepåse. Så nu har vi många hälsningar att se fram emot under kommande frukostar! Hon delade också ut datum till olika gäster då de ska uppvakta oss på olika sätt det första året som nygifta.
Middagen drog ut på tiden eftersom alla ville fota och prata med varandra, men det var bara roligt. Det var en så otroligt bra stämning och så mycket glädje i luften! Efterrätten blev också en succé, vit chokladparfait med vildhallonsås. Vi valde verkligen rätt cateringfirma och är jättenöjda! Sedan fick vi en paus för fotografering då borden möblerades om, innan det var dags för lite mer spex från toastmadame. Hon och en annan kompis hade grävt fram diverse saker från vår skoltid och det var många roliga och oväntade minnen som kom fram. Tårtan gjorde så småningom entré och den var precis så fin och god som jag hade hoppats. Jag hoppades att det skulle bli över lite som vi kunde smaska på dagen efter, men allt gick åt! Vi inledde dansen med en brudvals till Av längtan till dig och det gick jättebra! Det dansades en hel del, men kanske inte så mycket som jag trott. Däremot var baren och vickningen (varm korv) populära. Ett litet missöde var att CD-spelaren inte funkade riktigt bra så alla låtarna spelades inte upp, eller de spelades i en annan ordning än planerat. Jag tror inte att gästerna märkte det men min man blev väldigt besviken och ledsen eftersom han jobbat så hårt med att få till musiken bra. Jag försökte trösta så gott jag kunde. Jag tyckte i alla fall inte att det gjorde något. Många lämnade festen före oss men till slut åkte vi också iväg till hotellet där vi badade i jacuzzin och så till slut, halv fyra på morgonen, tog oss i säng. Myspyset fick vänta till morgonen? Då dukade vi dessutom upp lite choklad och frukt och gav varandra våra morgongåvor. Jag fick det halsband jag tipsat om men också ett par diamantörhängen som jag aldrig hade kunnat gissa! Till honom/oss gav jag nya tröjor tryckta med texten Herr / Fru Eriksson och så Nygifta! på ryggen! Jag hann med ännu ett snabbt dopp i bubbelbadet innan vi gick ner till hotellfrukosten.
Klockan ett var det lunch och presentöppning hos mina föräldrar. Faktiskt så kom nästan alla gästerna dit och det var så trångt men lyckat! Det kändes väldigt bra att få träffa alla igen och få öppna presenterna lite mer i lugn och ro. Otroligt fina presenter fick vi också, vilken fantasi många hade! Inte förrän vid 20-21-tiden var vi hemma igen och kunde pusta ut efter några otroligt händelserika och känslosamma dygn! Det känns verkligen som om sak på sak blev bättre än vi ens kunnat drömma om. I princip allt klaffade enligt planerna och det var ju skönt. Vi fick jättemycket beröm för hur välplanerat allting var och för den goda maten och efterrätten och vinet. Den känsla vi bar och fortfarande bär inom oss kunde vi inte föreställa oss. Just nu är jag bara så lycklig!
Jag kan bara sammanfatta dagen med orden otroligt, fantastiskt underbart, roligt och känslosamt! Den tveklöst mest minnesvärda dagen i mitt liv!
pg.photos.yahoo.com/ph/victorybrud/album&.src=ph&store=&prodid=&.done=http%3a//photos.yahoo.com/ph//my_photos