När Stor & Liten blev herr och fru (långt)

Jag tyckte ju själv att det var kul att ta del av andras berättelser, så då är det väl rättvist om jag delar med mig också.

Vi åkte upp till Falun redan på torsdagen för att hinna med allt pyssel före stora dagen. Fredagen ägnades bl a åt biltvätt, manikyr, och öva i kyrkan. Nu började det kännas smånervöst. Vår lilla brudnäbb hade lite problem att gå långsamt uppför altargången, så vi fick öva på att halvspringa.

På kvällen samlade vi familjer och brudfölje till gemensam middag. Sen for jag med mina föräldrar för att sova i Bjursås stugby med dem, min blivande stannade hos sina föräldrar. Lite nervös började bruden bli på kvällen igen. Jag tyckte att hela världen var idioter, som inte förstod paniken när min slöja fastnade i blixtlåset på klänningsfodralet. Vi la oss hyfsat tidigt, så jag hann väl sova en del, även om det var svårt att somna.

Lördag 3 juni var det dags. Vaknade en timme innan klockan skulle ringa. Åt en stadig frukost, fick hjälp att plåstra om fötterna (förebyggande syfte) och torkade sen in en volleybollsstor klick hårmousse i håret enligt frisörens instruktion.

Lite sena for jag, min syster och min tärna till frisören - anlände strax efter 8. Jag och tärnan satt i 2 timmar och fick fina frisyrer. Ett löshår, 59 nålar samt en burk hårsprej fick plats i min friyr. :) Vi var hos Zarri's i Falun - superduktig tjej. Sen smet jag över gatan till Lust & Fägring och fick en jättefin och hållbar make up. Nu hade magen hunnit bli rejält nervös, och det blev många turer till badrummet.

Efter sminkningen gick jag åter till frisören för att få hjälp med kläder, och så fick blivande maken smita in till L&F och få lite puder på näsan. Kläderna kom på, och när Sari sen monterade i slöjan kom tårarna. Jag tyckte jag blev sååå fin. Mäktig känsla att se sig själv som "färdig" brud. Och min tärna var jättefin hon med. Förväntningarna började stiga...

Bestman hämtade upp mig för att köra till en liten park där jag och blivande skulle mötas. Givetvis började ett av strumpebanden lossna, och det upprepades flera gånger under dagen. Svårt att sitta med de där sakerna utan att de lossnar.

Mötet i parken - minen hos blivande när han fick vända sig om var obetalbar. :D Trodde han skulle falla ihop. Kände mig vackrast i världen just då. Och jättefina blommor fick jag (Helena på Hallenbergs gjorde ett toppenjobb). Bestman fotograferade hej vilt, och sen for vi till porträttfotografen (MästerBjörn) för att fortsätta. Och sen vidare upp till Dössberget för ytterligare fotografering som en vän stod för. Riktigt skoj att få vara modell. Till och med blivande slappnade av efter en stund.

Klockan började bli mycket och det blev ett par små snittar och en smoothie innan vi åkte ner till kyrkan. Kom dit 14.55, samtidigt med näst sista gästen. Snabb samling i sakristian innan det var dags att ställa upp. Kände mig rätt lugn själv, men vår näbb och blivande började bli skakiga. Bestman, tärna och präst gick in före oss, och sen började musiken. Efter långa förmaningar från sin mamma kvällen innan, så tog nu näbben myrsteg uppför gången. :D Blivande fick putta på henne några gånger för att komma framåt. Men alla fick ju tid att fotografera i alla fall.

En eller annan tår i ögonvrån under inmarsch och vigsel var allt jag klämde fram, tack och lov. Det jag varit mest nervös för. Men det gällde för mig att inte titta ut på släkt och vänner som snyftade bra. Framför allt när Åsa Lejonclou sjöng så rann det bland publiken. Hon sjöng "Så nära" och "You're the inspiration" - otroligt fint. Annars var det en fin och avslappnad vigsel. Prästen började läsa på fel löften, och började om efter ett tag. Men det gjorde inget kändes det som.

Efter riskastning, kramar och en mysig häst och vagntur (som vi fick i present) fortsatte festen på Dössbergets Värdshus. En brudskål på gräset utanför, mingel och sen en jättefin middag i restaurangen med stora panoramafönster. Mycket vackert med dukningen och blommor. Jag tror vi lyckades rätt bra med bordsplaceringen för det var ett otroligt tjatter under middagen. Fina tal och lite sånger. Klarade mig från gråten här med.

Efter middagen följde tårta och dans, och det blev ett bra röj på dansgolvet, både till livebandet som spelade "styrdans" och discot som tog över strax efter midnatt. En otrolig fest. Önskar bara att jag hade haft tid att prata med alla lite mer, att jag inte hade snurrat så mycket på dansgolvet (yr och illamående) och att kvällen hade varat längre... Skulle jag göra om det så hade jag beställt tårtan från ett konditori, och inte från värdshuset. Den var mycket god och gullig, men kanske inte den bröllopsstiliga tårta jag drömt om.

Bröllopsnatten spenderade vi på Scandic i Falun. Hade beställt ett lite större rum till billigt pris. Vi blev överraskade när vi kom dit och fann en stor godis- och fruktkorg samt mousserande vin. Och till frukost dagen efter rullade de in en stor vagn med allt möjligt gott på (också det en "present" från hotellet). Jag är gigantiskt positivt överraskad över hotellets trevliga bemötande och små överraskningar.

Dagen efter hade vi fika och presentöppning hos makens föräldrar. Jag tror alla uppskattade möjligheten att träffas lite till, samt att presentöppningen inte bröt av festen, för det tog en faslig tid. Alla var så otroligt snälla mot oss, många skoj presenter och en hel del bidrag till vår resa.

Bilderna är många och ligger under behandling. Det kommer en länk senare.