När märker man av att man är...GRAVID???
Min story - läs om ni ids:
Jag väntade 1:a barnet. Var på en ö med båten och käkade ett grönt äpple med skal (vad du än gör Nenne om det verkligen är gallsten - akta rå lök, äpple öht men spec med skal paprika och grillat.) fick ont i magen så jag gick ner i båten. väl där blev det värre och värre. Jag kan identifiera denna smärta med vad jag tror kunde vara hjärtinfarkt eller nåt. Just vars man gör HLR ni vet? Kändes som en stekhet grillpinne stack rakt igenom kroppen. Jag låg å slog mot bröstet och sa att jag dränker mig snart! Morsan blev jätterädd och trodde d var MF. Vilket jag absolut inte ens hade tänkt tanken! Man känner skillnad alltså. Jag fick alvecon men spydde upp dom direkt (jag spyr inte ens vid magsjuka så dom förstod vid det här laget att det var allvar).
Mamma och pappa ringde taxi (?) till hamnen och vi satte oss i båten och åkte 15 minuter till hamnen i outhärdliga smärtor - jag kommer faktist inte ihåg så mycket sammanhängande förrän efter op.
Efter många om och men på akuten (och diverse mordhot av doktorer ) så fick jag morfin (trots bebis) och så hade dom konsulterat med gynläkare i Boden och bestämt att jag skulle få välje om jag ville operera eller inte.
Jag valde såklart operation och på ultraljudet av gallblåsan vaknade jag till av att dom pratar om hur fullt det var av sten. Såg på bilden och då såg man att gallblåsan var fullproppad med stenar.
Jaja, för att göra en lång historia kort - dom opererade ut gallblåsan med Lilleman i magen (det gick bra eftersom jag gått förbi v23). Men tiden efter op var inte så rolig. Jag fick häftklamrar istället för stygn och det drog kan jag säga när maggen växte Sen blev det riktigt fult ärr på magen.
Jag får än idag gallstensproblem, och det är INTE roligt
Jag vet inte hur intressant detta är men.....