Normalt?

ibland finns gnistan där med en gång och ibland växer den fram. Ta dagen som den kommer.

Men tror du han vill ha mig nu när jag sagt att jag velar? Han har i och för sig sagt att jag är en tjej värd att vänta ett tag på...

puffar

Det här kanske låter lite hårt, men det är väl menat!

Vad spelar det för roll om han vill ha dig om du inte är vet om du vill ha honom? Det är skönt för egot att veta att det finns någon som väntar på en MEN om du inte känner att du kan gå in i ett förhållande med hela dig utan att du har kvar gammalt som måste bearbetas, så är det schysstare mot båda att låta bli.

Eller fortsätt bara dejta, ha roligt tillsammans och se vart det leder. Och om inte annat så kan man faktiskt ha väldigt roligt med någon som blir en vän också!

Låter som en fin kille! Var rädd om honom MEN var också rädd om dig själv. Försök att hålla isär det som varit och det som är! Inte så lätt, det vet jag av egen erfarenhet, men viktigt. Håller med övriga talare, ta en dag i taget och oroa dig inte så mycket. Kanske är du inte redo för ett nytt förhållande men om ni tycker om varandra så kan ni säkert vara vänner och lära känna varandra lite mer försiktigt än i en kärleksrelation. Se möjligheterna i stället för problemen! Lycka till!

sinnenas neonljus: Jo men jag vill fortsätta att dejta, men inte gå in i ett förhållande just nu och det vet han om..

karinna: Men jag känner mgi så dum för att jag sa något om detta till honom, med tanke på att jag ångrar mig idag..

Jag tycker du ska vända på det och tänka på hur det hade kännts för dig om det varit tvärtom...

Tyvärr det det så här, men e redo om man träffar mannen i sitt liv, sen kan han dyka upp dagen efter det tagit slut med en annan.. Men velar man som du så kommer du aldrig vilja ha honom.. Utan har honom bara tills du hittat en du vill ha.
Därför tycker jag att du ska låta han hitta den rätte för honom..
Och inte låsa upp honom.. För det finns säkert någon tjej där ute som vill ge honom allt...

Lycka till
Kram Silla
Jag har suttit i din sitts 2 gånger så därför vet jag vad jag pratar om.. ;)

Grejen är att det bhver inte vara så..Min mamma velade över min pappa.. Nu har de varit gifta i nästan 35 år, just för att hon gav honom en chans till...

Jag var i ett destruktivt förhållande med psykisk misshandel är det så konstigt man är rädd då?

Ta det lugnt och dejta så länge det känns bra... Om du inte är redo för ett allvarligare engagemang nu så är du inte. Du har ju förklarat läget och han har sagt att det är OK för honom. Mer än så kan du ju inte göra....

Men tänk om han ångrat sig på två dagar och inte alls vill någonting med mig??

Ja du, den risken får du nog ta...du kan ju inte tvinga dig till något du inte är redo för enbart av rädsla att förlora honom!

Jag har inte lusläst allt, men precis som pickolina säger: du har sagt hur du känner och han tycker att det är okej. Då behöver ni ju faktiskt inte ändra på något just nu utan kan se vad som händer.

Jag träffade min sambo för två och ett halvt år sedan, strax efter att han varit med om en hel del tråkigheter. Han orkade inte med något större och var så slutkörd att han inte visste vad han kände (jag anade dock ett och annat som han själv inte märkte - utan anledning hade jag ju inte stannat), så vi tog det extremt långsamt. Och det löste sig finfint för oss även om det tog tid och vänner sa till mig att dumpa velpottan. Ibland måste saker få ta tid.

Grejen med kärlek är ju tyvärr att man inte har några garantier - tilliten och tryggheten måste du finna inom dig själv! Sviken kan man alltid bli, men med en inre styrka har du lättare att hantera besvikelser och då behöver du inte heller vara så rädd för dom! Försök att inte se alla hinder utan försök att njuta av kärleken, den är FANTASTISK och STARK!!!!

Känner du att du inte klarar det på egen hand, ta kontakt med en terapeut eller köp någon bra självhjälpsbok. Man kan ändra sina tankemönster och därmed få nya, stärkande erfarenheter!