Tihi, det blev en hippa i alla fall...

Jag har verkligen trott att det inte blir någon hippa för mig då syster och vänner bor så utspritt och faktiskt inte känner varandra. Och det är helt ok.

Men igår överraskade mina kvinnliga kollegor mig och ordnade en hippa, för hippa kan man inte vara utan hävdade de. Och här har de alltså gått på jobbet och planerat och jag har inte märkt ett skit. Min närmaste kollega bokade in mig häromveckan på en vinkväll för att vi måste göra något tillsammans innan semestern. Inget skumt tyckte jag även om vi inte gjort det förut, men vi är jämgamla och trivs bra ihop så varför inte bli vänner utanför jobbet liksom. De andra droppade av från jobbet utan att dra uppmärksamhet till sig och sedan drog vi två iväg till Nikibar där vi skulle börja med lite champange. Och där ser jag två kollegor. Tog en halv sekund innan jag fattade. Och gud så glad jag blev!

Sedan var vi på Grönan och gjorde femkamp vilket jag aldrig gjort förut så det var jättekul. Alla vinster gick till bruden! Inkl vinsten på chokladhjulet, två kilo choklad!! Gissa om det ligger choklad på skrivbordet för alla att äta idag. ;)

I femkamps häftet finns ju även tre valfria åk, och jag är inte den som tänker vara en party pouper på min egen hippa, så jag åkte Kvasten, berg-o-dalbanan och Katapulten. Till saken hör att jag mår illa av att stå på marken och titta på barnkaruseller och tittar och att jag inte åkt något sådant sedan 12 års åldern. Men som sagt, det är bara att gilla läget och vi åkte Kvaste först. Hua. Mådde lite illa. Blundade hela tiden och skrek. Sedan berg-o-dalbana. Ännu värre, blundade ännu hårdare och bet ihop käkarna som bara den. Och så sist då, Katapulten. Blev lite lurad där för jag trodde att det bara var ett uppskjut och att man sedan släpptes ner lungt och sansat. Men icke då, de släpper en ju oxå. Men det var inte de bitarna som var värst, de var faktiskt helt okej. Det var det här djävla gungandet upp och ner när man kom upp och ner. Fy fan vad illa jag mådde när jag gick av. Men ganska stolt över att jag inte bangade. :)

Och sedan käkade vi middag på Kryddhyllan och hade supertrevligt. Var hemma vid 12, mycket nöjd.

Blev verkligen så rörd av att de hade samlats och ordnat det här för mig. Vi är ganska varierande åldrar, yngsta 27 och älsta 62. Men jättetrevligt hade vi och det finns till och med bildbevis i form av nyckelring och musatta på att jag åkt dessa saker och varit skräckslagen. *s*