hur känns det när...

Ingen aning!
Vi gick in tillsammans och det var HÄRLIGT!!!!

inte en susning ag heller. Vi gick in tillsammans vilket var mycket bra, eftersom jag fick lite panikbryt precis innan....

...Jag vet inte heller....för det kommer inte ske förrän i juni...men bara jag tänker på det ibland blir jag rörd...undra hur det ska gå när det är dags?!?!?

Jag ser mamma framför mig, som gråter lätt, pappa vid min sida, och min blivande där framme....snyft...och jag kan tillägga att jag är inte känslig annars...

ååhh jag kommer ju storgråta... det vet jag redan nu! vilket pirr i magen jag fick när jag läste tråden...

Jag storlipade som ett litet barn i kyrkan när min vänninna gifte sig så jag är inte så säker på att jag vill se det han får nog snällt följa mig in när våran dag är kommen.

Känslan kommer nog vara överväldigande!Jag längtar!Tror både jag och min m2b kommer gråta

Jag gick in tillsammans med min man och just när vi gick in blev jag helt lugn och höll min man hårt i handen.
Det var en fantastisk lyckokänsla..

Var helt underbart att sin sin älskling därframe. Jag blev helt varm och så lycklig att se honom. Innan jag såg honom var jag nerväs men så,fort jag såg honom blev jag helt lungn och lycklig :)

Jag kommer nog nästan att svimma av att se min snygging där framme som väntar på mig! Han klär sig inte direkt i kostym till vardags, utan det är något jag har sett han gå klädd i ca 3 ggr Åh hoppas nu bara att jag får gå med pappa in så jag har nån som stöttar upp mig *hehe* Kan bli värre om jag ska gå själv uppför altargången!

Jag gick in ensam (fast utomhus) var riktigt riktigt nervöst, fast inte över att se honom. Men av hela grejen!
Var en hlet underbar känsla

Funderade på att gå in med min kära far men nu när jag läste denna tråden så inser jag att jag kommer vara alldeles för nervös för det!
Fjärilar vbara av att läsa, juh!
Nej, behöver nog min blivande vid min sida som ger mig en lugnande hand!