Fira födelsedag under dessa omständigheter?

Det är ju svårt att föreställa sig hur man skulle känna, men jag tror du ska prata med din pappa om hur du känner. Han kanske vill att du ska åka och fira din födelsedag som du önskar så gärna, och att du ska försöka leva som vanligt. Då ska du göra det och försöka släppa det dåliga samvetet så gott det går. Du/ni kan ju ta en sista-minutenresa?
Men om du känner att du inte kommer att kunna njuta av en resa så tycker jag att du istället bjuder hem några nära vänner som du hjärtligt firar med istället, och skjuter på resan till ett tillfälle längre fram. Det är ju tänkt att du ska njuta av att du fyller/fyllt 40, tex. med en resa som du så gärna vill. Hoppas att du finner en lindring på din känslostorm. Mitt råd till dig är att ta en sak i taget. Sjukdom tillhör ju tyvärr livet, och passar aldrig in i ens livsplanering, men livet drabbar oss alla. Det blir ju inte alltid som man planerat - men det behöver inte betyda att din fördelsedag blir mindre trevlig eller "sämre" firad. =)
Grattis i förskott!
Mvh/C

Jag har svårt att tänka mig att din pappa skulle missunna dig att fira din födelsedag trots omständigheterna. Du är inte alls självisk. Det är din omtanke du kan ge just nu och den kan du ge även på distans genom att hålla tät kontakt och visa att du bryr dig. Kan du inte fråga honom vad han tycker? Jag tror att det skulle vara både värmande för honom att få veta att du vill finnas där för honom, och skönt för dig att veta att det är okej (vilket jag tror det kommer att vara!) för din pappa att du åker på resan du drömt om.

Hoppas att operationen ska gå bra, och att du får en fin födelsedag hur du än väljer att göra!

Tack för era råd! Jag vet nu att min pappa absolut vill att jag firar min dag. Han är absolut ingen som ha någon som tycker synd om honom inte. Det är det sista han vill. Han vill att man går vidare och lever livet som vanligt. Så det är mer jag som tänker mycket på allt det här. Är rädd att jag planerar in en sån här stor resa, åker och har kul. Kommer tillbaka och får reda på att cancern har spridit sig och ångrar att jag kunnat åka iväg sådär. När jag istället borde ha åkt hem?!! Usch, jag vet inte om jag kan ha det på samvetet. Det känns som om jag letar efter en orsak att åka till NY, vilket är min födelsedag. Sen letar jag efter en orsak att inte åka och det är att min pappa är dålig. Kanske det är för mycket planering helt enkelt och det blir för stort......