Ninnirosa

Äldre 6 Mar 20:28

79 svar

Hur "ber" man om pengar till sitt bröllop?

Vi har precis förlovat oss och kommer att gifta oss om 6 månader. Jag är student och vi har ingen bra ekonomi direkt. Jag vill inte heller lägga en förmögenhet på bröllopet utan bara bjuda de närmsta. Detta innebär ju dock inte att det inte kommer att kosta något. Vi behöver således "bidrag" från våra föräldrar. Jag tror att mina föräldrar kommer att ge oss ett bidrag, men detta är inget vi diskuterat ännu. Jag hoppas verkligen att brudgummens far ger oss ett bidrag, för han har möjlighet till detta, han har det gott ställt. Men hur ber man om pengar?
Kan man säga det rätt ut?
Hur kommer man fram till hur mycket pengar man ska "få"??
Känns som ett väldigt känsligt ämne och man känner sig dum över att fråga....men...vi behöver ju pengar.
Brudgummen och hans far har ingen jätte nära relation och brudgummen är lite "mesig" när det gäller att be om hjälp. Och eftersom de inte har en jätte nära relation är det ännu svårare att diskutera saken.
Snälla, ge tips och berätta om hur ni gjorde.

Lilla My

Äldre 7 Mar 22:42

#61

lycklig78 skrev 2008-03-07 21:31:03 följande:

Detta är ju såklart sant, men jag anser inte att föräldrar på något sätt är skyldiga till att lägga pengar i sina barns bröllop.. Har föräldrarna råd är det väl en sak...Tycker hela tråden är väldigt konstig.

Vad är det du tycker är konstigt? Ingen har ju sagt att någon förälder, rik eller inte, är skyldig att betala barnens bröllop. TS undrar ju bara hur man kan be om det på ett bra sätt.

Lilla My

Äldre 7 Mar 22:46

#62

2008-08-09 skrev 2008-03-07 21:20:11 följande:

Mitt mål är absolut inte att bli någon "rik" mamma som ska gå omkring med nyaste barnvagnen med en latte i handen! Långt därifrån! Jag tycker bara att man ger sitt barn en lite bättre start i livet, genom att åtminstone ha en föräldrapenning som är över minibeloppet..men det är bara min åsikt, alla gör inte så och det respekterar jag helt och hållet.I min värld finns det inte på kartan att komma krypandes hem till mamma och pappa och be om pengar om det krisar, även om jag vet att de skulle ställa upp. Jag flyttade hemifrån för 7 år sedan och därmed försörjer jag mig själv.Usch nu lät jag väldigt "grinig"

Du har en poäng så till vida att det kanske är svårare att vara en bra förälder om man oroar sig för pengar hela tiden. Men så länge man har så att man klarar sig tror jag inte det gör någon som helst skillnad när barnen är små. (Inte är stora nog att själva bry sig om prylar).

2008-08-09

Äldre 8 Mar 09:00

#63

Lilla My skrev 2008-03-07 22:46:13 följande:

2008-08-09 skrev 2008-03-07 21:20:11 följande:
Du har en poäng så till vida att det kanske är svårare att vara en bra förälder om man oroar sig för pengar hela tiden. Men så länge man har så att man klarar sig tror jag inte det gör någon som helst skillnad när barnen är små. (Inte är stora nog att själva bry sig om prylar).

Ja det är bara min åsikt att man ger sitt barn en bättre start genom att ha lite stadig ekonomi.
Jag klankar inte ner på unga mammor som inte har jobb när de blir gravida, för man kan ju bli det av misstag. MEN jag tycker det finns väldigt många tjejer och killar som PLANERAR för barn fast de fortfarande går i skolan, knappt bor ihop, inte har något jobb med lön att grunda föräldrapenningen på osv.

Men det här är ju inte heller vad tråden handlade om, utan det jag ville säga är bara att bebisar inte är billiga

Lucia05

Äldre 8 Mar 09:34

#64

:-O Man ber inte om pengar till ett bröllop. Man ordnar helt enkelt det bröllop man har råd med.

bäbbles

Äldre 9 Mar 13:47

#65

Jag tycker att man kan fråga sina föräldrar om de kanske kan tänka sig att ge tex klänningen eller något speciellt i present iaf....vill de inte så är det ju bara att säga nej...man kan ju förklara att man inte önskar sig något spec. som förälder vill man väll ge sitt barn något de verkligen önskar sig som bröllopspresent...

brud080808

Äldre 9 Mar 15:08

#66

Fröken Figo skrev 2008-03-07 14:14:42 följande:

Åh vad kul att man fick lite medhåll!! Jag var beredd på värsta utskällningen för min "galna" syn på livsval osv hehe... Ang att skaffa barn med dålig ekonomi, man får jämt höra hur fel det är... Är så trött på det. Livet är inte evigt. Ibland måste man köra på också...Vi gifter tex oss med "sådär" ekonomi. Vi har bara en lön att leva på och visst hade vi kunnat vänta ett år så vi har två löner (när jag blir klar med utbildningen och har jobbat ett år) men nej... vi vill gifta oss nu!! Bröllopet anpassades efter de förutsättningar vi har. Sen erbjöd sig min pappa betala allt men det blir väl så att vi delar upp kostnaderna. Men även med vår ena lön ville vi verkligen gifta oss denna sommar!! Det är en känsla som inte går att förklara logiskt. Det är en "nu gäller det" känsla, ett lyckorus! Skulle aldrig skjuta på bröllopet för att ha mer pengar... Det skulle döda lite av det där lyckoruset vi kände när vi bestämde oss för att gifta oss.Insikten växer fram... detta är mannen i mitt liv. Har aldrig varit så lycklig... vill aldrig leva utan honom... sen bestämmer man sig för att bli man & fru... tänk sen: "ok, vänta ett år då tills ni har mer pengar". Nej fy vad hemskt.Jag är bara 26 och vill ha barn snart. Kommer krocka med karriär och nej vi har inget hus än och jag har inte jobbat massa massa år men det skiter jag i. Känns det rätt så ÄR det rätt!! Man kan göra så det blir rätt... Pengarna får anpassas efter mig och våra behov, inte tvärtom!hehe... lite off topic men ändå. Det är kul att diskutera livsfrågor också

JAAA! Precis så känner jag, perfekt. Strålande inlägg (är visserligen redan mamma, bor i villa, men oxå 26, pluggar, visst vi har bättre ekonomi om två-tre år, men vi vill oxå gifta oss nu!)

brud080808

Äldre 9 Mar 15:11

#67

tillägg: vi får gifta oss med den budget vi har, men jag fyller år i april och kommer att "önska mig bidrag till bröllopet" av mina föräldrar, sen får vi se vad det blir, bidrag i form av 500kr, en brudklänning betald, fotograferingen eller något annat. Man ska vara glad för alla bidrag, stora som små!

brud080808

Äldre 9 Mar 15:11

#68

och min partner fyller oxå år innan bröllopet

Fröken Figo

Äldre 9 Mar 15:22

#69

Brud 080808:

Ja, visst är bröllopet och tiden för den inte nåt helt logiskt utan mer av en känslomässig grej? Jag vill gifta mig NU!!! Kan inte ens tänka mig att vänta ett år till (trots att vi säkert "borde" göra det av ekonomiska skäl)

Vad roligt att du har skaffat barn och ändå pluggar. En doktorand jag känner (doktorstjänst är väl nåt mellanting mellan plugg och "riktigt" jobb med extremt dålig lön) rekommenderade att skaffa barn under forskningstiden. Hon har dålig ekonomi men mycket tid och mycket flexibla arbetstider vilket gynnar umgänget med barnen.

2008-08-09 skrev 2008-03-08 09:00:37 följande:

Lilla My skrev 2008-03-07 22:46:13 följande:Ja det är bara min åsikt att man ger sitt barn en bättre start genom att ha lite stadig ekonomi. Jag klankar inte ner på unga mammor som inte har jobb när de blir gravida, för man kan ju bli det av misstag. MEN jag tycker det finns väldigt många tjejer och killar som PLANERAR för barn fast de fortfarande går i skolan, knappt bor ihop, inte har något jobb med lön att grunda föräldrapenningen på osv.Men det här är ju inte heller vad tråden handlade om, utan det jag ville säga är bara att bebisar inte är billiga

Jag förstår absolut din poäng. Men jag tycker ändå det är helt ok att planera barn trots att livet inte är 100% stabilt och enkelt. Tror aldrig det finns ett "perfekt" tillfälle att skaffa barn ändå, man skapar tillfället. Och sen finns det så många andra faktorer som påverkar ens liv än pengar. Som tid! Oftast innebär mer tid mindre pengar men det kan vara värt det just när man skaffar barn tycker jag...

Jag och m2b planerar lite smått inför ett familjeliv och då är vår viktigaste prioritering hur vi ska få tid att vara med våra barn. När vi funderar på jobb utgår vi ifrån vilka som bäst kan kombineras med familjeliv, inte vilka som ger bästa ekonomiska grunden.

lycklig78

Äldre 9 Mar 15:27

#70

Fröken Figo skrev 2008-03-09 15:22:10 följande:

Jag förstår absolut din poäng. Men jag tycker ändå det är helt ok att planera barn trots att livet inte är 100% stabilt och enkelt. Tror aldrig det finns ett "perfekt" tillfälle att skaffa barn ändå, man skapar tillfället. Och sen finns det så många andra faktorer som påverkar ens liv än pengar. Som tid! Oftast innebär mer tid mindre pengar men det kan vara värt det just när man skaffar barn tycker jag... Jag och m2b planerar lite smått inför ett familjeliv och då är vår viktigaste prioritering hur vi ska få tid att vara med våra barn. När vi funderar på jobb utgår vi ifrån vilka som bäst kan kombineras med familjeliv, inte vilka som ger bästa ekonomiska grunden.

Du rockar som vanligt

Troll1

Äldre 9 Mar 16:20

#71

Jag tycker det är bra att du tar upp frågan, TS.
Jag pratade lite med min mamma om hur det kändes inför bröllopet osv. Jag är 40 år och har 3 barn 21 år, 9 år och 8 mån. Vi har inte råd med bröllop alls egentligen, men jag blev lite ledsen av tanken att vi inte skulle kunna bjuda våra nära o kära som vi vill. Alla har väl en "fantasi" och drömmar om den stora dagen, för mig skulle det dröja närmare halva mitt liv, med en hel del motgångar på vägen, innan "mannen i mitt liv" kom.
För oss är det stort. Mamma o hennes man VILLE så gärna betala dels min klänning (nu hittade jag en mkt billig på Tradera) och en del annat. Och de har verkligen inte gott ställt... Pappa o hans fru ville också gärna vara med o hjälpa till. Plötsligt kändes det som ett stenblock ramlade av mina axlar och jag blev SÅ glad! Det mesta får vi ändå dra ihop själva och vi blir tvungna att låna lite av en släkting, men detta är once in a lifetime för oss. Nu planerar vi med mer glädje än oro.

Detta blev lite långt, men TS kör med öppna kort inför dina föräldrar. Har de möjlighet så vill de säkert hjälpa dej. Det är en stor glädje att få ge ngt.
Jag tror ibland att föräldrar kanske inte erbjuder sig för att de inte vill klampa på sas.

Lycka Till med planerandet!

26juli2008

Äldre 10 Mar 08:21

#72

Fröken Figo: gud vad jag håller med dig hela tiden!! roligt att man känner att man är inte helt ensam i sina tankebanor

brud080808

Äldre 10 Mar 09:22

#73

Fröken Figo skrev 2008-03-09 15:22:10 följande:
[citat]
Brud 080808:Ja, visst är bröllopet och tiden för den inte nåt helt logiskt utan mer av en känslomässig grej? Jag vill gifta mig NU!!! Kan inte ens tänka mig att vänta ett år till (trots att vi säkert "borde" göra det av ekonomiska skäl)Vad roligt att du har skaffat barn och ändå pluggar. En doktorand jag känner (doktorstjänst är väl nåt mellanting mellan plugg och "riktigt" jobb med extremt dålig lön) rekommenderade att skaffa barn under forskningstiden. Hon har dålig ekonomi men mycket tid och mycket flexibla arbetstider vilket gynnar umgänget med barnen.

Ja jag fick veta att jag var gravid tre dagar innan jag påbörjade min utbildning Du kan ju tänka dig vad jag hade tankarna på den första skolveckan Jag läste en termin och tog sedan ett års studieuppehåll, det var perfekt. Hade aldrig velat plugga och bli förstagångsmamma samtidigt, nej, jag ville ha allt fokus på vårt barn. När jag sedan började plugga igen var sonen nyss fyllda ett. Eftersom jag pluggar på distans har jag relativt få skoldagar och det första året hade vi barnvakt vid de tillfällena och så började sonen förskolan i höstas, 2 år och 1 månad gammal, riktigt skönt. Det fungerar jättebra att plugga och ha småbarn, jag pluggar när han är i förskolan mellan 9-15, men jag kan hämta han tidigare eller vips ta en ledig dag om vi vill hitta på något, man känner sig verkligen flexibel. Ett minus är att man inte har så bra ekonomi som studerande, men det är helt enkelt annat som får nedprioriteras, sonen märker inte av ekonomibekymren, han får alltid det han behöver. Klart att man kanske inte har råd att köpa lite dyrare saker på studs, utan får vänta tills slutet av månaden, men då rör det sig om några veckor.

Jag vill heller inte vänta ett år på bröllop, trots att det vore listigast och mest ekonomiskt. Det blir vad vi har råd med, men jag är säker på att det blir fantastiskt
Lycka till med allt!

mazaba

Äldre 11 Mar 14:30

#74

Skulle aldrig falla mig in o fråga mina förldrar om penga hjälp till bröllopet, men kulle de erbjuda sig så skulle jag inte tacka nej! man får ju planera efter vad man har ekonomi för.

bäbbles

Äldre 13 Mar 21:08

#75

jo det klart men om man inte önskar sig några presenter kan det ju inte vara fel med lite pengar om nu någon ändå vill ge något...annars kanske man får en massa saker man inte behöver eller inte hade köpt själv....

Nightingale

Äldre 18 Mar 05:03

#76

Jag skulle aldrig be om pengar. Nu har mamma erbjudit sig at betala mat och tårta (tack mamma) Pappa börjar prata om att "ska det vara, så ska det vara" Så vi får nog något bidrag därifrån oxå!

(De bor ihop, men har alltid gett olika saker, märkligt va? När jag fyllt år har jag alltid fått en sak från pappa och en sak från mamma, trots att de bott under samma tak)

Från svärföräldrarna vet vi inte. Vi skulle aldrig fråga.

jeslin

Äldre 18 Mar 05:18

#77

Skulle heller aldrig be om pengar till bröllop då fick man väl vänta tills man hade råd..

Min sambos mamma har jämt sagt att om någon av hennes barn gifter sig ska hon betala rubbet o det har hon erbjudit oxå dock har vi tackat nej till det...

8108

Äldre 18 Mar 07:48

#78

Nu har jag inte läst hela tråden så det här tipset kanske du redan fått

Ni kanske önska er bidrag på annat sätt än i pengar? Kanske kan du önska dig brudklänningen av mamma, önska er drickat i bröllopspresent av svärföräldrarna, tårtan av farmor/farfar och brudbuketten av mormor/morfar osv...
Dels så får ni då en bra ekonomisk hjälp och dessutom så underlättar ni för era nära och kära när de ska leta bröllopspresent.

Dessutom kan ni önska er enbart bröllopsrelaterade saker om någon av er hinner fylla år innan den stora dagen!

Lycka till!!

Anna Sol

Äldre 21 Mar 23:17

#79

Ninnirosa skrev 2008-03-06 20:28:05 följande:

Vi har precis förlovat oss och kommer att gifta oss om 6 månader. Jag är student och vi har ingen bra ekonomi direkt. Jag vill inte heller lägga en förmögenhet på bröllopet utan bara bjuda de närmsta. Detta innebär ju dock inte att det inte kommer att kosta något. Vi behöver således "bidrag" från våra föräldrar. Jag tror att mina föräldrar kommer att ge oss ett bidrag, men detta är inget vi diskuterat ännu. Jag hoppas verkligen att brudgummens far ger oss ett bidrag, för han har möjlighet till detta, han har det gott ställt. Men hur ber man om pengar?Kan man säga det rätt ut?Hur kommer man fram till hur mycket pengar man ska "få"??Känns som ett väldigt känsligt ämne och man känner sig dum över att fråga....men...vi behöver ju pengar. Brudgummen och hans far har ingen jätte nära relation och brudgummen är lite "mesig" när det gäller att be om hjälp. Och eftersom de inte har en jätte nära relation är det ännu svårare att diskutera saken. Snälla, ge tips och berätta om hur ni gjorde.

Man ber inte utan blir erbjuden. *punkt*

Hur "ber" man om pengar till sitt bröllop?

INNEHÅLL