Det går inte så bra för mig.. har heeeelt tappat suget.. tanken var att jag skulle börja med mixad kur igår.. gick väl rätt bra.. mixade frukost o lunch.. middag åt jag.. men så var det styrelsemöte i gårkväll med smörgåstårta.. gick inte bra.. och dessutom tog jag hem bitar som blev över.. =( idag har jag mixat frukost, skippat lunch, åt 3 knäckemackor till kaffet. och så middag, gissa vad.. jo smörgåstårtan från igår.. och ikväll har jag ätit naturgodisar, chokladöverdragna.. och jag har gått upp allt det jag gick ner då i början av april.. + lite till.. snacka om att ha ätstörningar.. vad ska jag göra.. förra veckan gick jag stavgång 50 minuter 6 av 7 dagar, den här veckan har jag gått 1 gång hittills.. ska imorrn.. jag blir så jävla trött på mig själv så jag bara vill gråta och slå ihjäl mig själv..
min man blir lidande av det för jag känner inget behov av sex och närhet och kramar för jag känner mig äcklig. Allt fett och daller på kroppen som visar sig speciellt när man är naken och ska till att ha det lite mysigt med maken.. tanken på det så faller hela lusten som en jävla klippsten genom sängbotten och ner på golvet.. och jag kan inte hjälpa det.. jag tänker så.. är säkert helt körd i huvudet.. Min man säger alla dagar något snällt och omtänksamt och bra till mig. Att jag är sexig, att jag har skön rumpa att jag har fina ögon, att jag är så het, jag kan hålla på hur länge som helst.. men vad är det då som saknas hos mig och mitt jävla tänkande om mig själv.. och mitt matintag och allt gotta man nödvändigt måste proppa i sig med våld, tills man nästan spyr. vad fan är det för levnadssätt??? varför gör jag så här mot mig själv? Jag vet EXAKT hur jag ska göra, exakt hur mycket jag ska lägga upp på tallriken, vad jag kan äta av och vad jag bör äta mindre av. Var för är det såååå svårt att fatta?? Mår ju så jävla dåligt av att det är så här.. ändå utsätter man sig själv för det.
Psyket nästa!
