• skvaddro

    Vars kommer tankarna ifrån? Låångt!!

    Hej hej!

    Är relativt ny här, så vet inte riktigt om de här inlägget kommer på rätt ställe...provar iaf! =) Vill bara skriva av mej lite, och höra vad ni säger..

    Jag är en väldigt "tänkande" människa ska jag kanske börja med att säga...och när jag börjat fundera på nått så är det ibland svårt att sluta.

    Jag och min sambo har varit tillsammans drygt 4 år, han är världens snällaste och jag är enormt trygg med honom, vet att han aldrig skulle såra mej! Men "räcker" det att "bara" vara trygg? Jag kan sakna att ligga dubbelvikt av skratt, att bli överraskad med en utflykt eller få blommor..! I vårat förhållande förekommer det inte så mkt romantik, tyvärr. I julas bestämde vi iaf oss för att vi till sommaren skulle förlova oss, allt kändes toppen! Men nu....nu kommer tankarna...är det verkligen så här det "ska vara" är det så här jag vill ha det? Jag blir väldigt lättirriterad på diverse saker..stora som små, och det känns bara inte kul!

    Ni som har hållit ihop ett tag, vad känner ni? (Jag skulle helst av allt leva i en romantisk kommedi, men de går kanske inte =).)

    Är det "bara" kalla fötter jag känner....eller är det annat? suck...jag är sämst..hjääälp! =)

  • Svar på tråden Vars kommer tankarna ifrån? Låångt!!
  • bara jag

    Hej! Välkommen. Du kom helt rätt. Det är svårt att veta hur du exakt känner men en sak nästan alla par har gemensamt är att det emellanåt går i svackor. Man är ju även så olika. Efter 5 år med min förra sambo kände jag att förhållandet var på väg utför och att jag saknade uppskattning, romantik och dyl. I detta förhållandet (efter 4 år) känner jag helt annorlunda och har även sänkt mina krav vad gäller romantik osv.

    Det räcker naturligtvis inte att "bara känna sig trygg" och man ska kunna ha kul och skratta tillsammans. Jag kan bara spekulera om att det är en svacka ni har just nu och kanske har du börjat få kalla fötter. Jag skulle försöka hitta på något skoj tillsammans. Åka iväg en helg och göra något romantiskt och kul.Ni kanske behöver komma ifrån vardagen.
    Lycka till!

  • Tooticki

    Hur länge har du känt så här? Är du attraherad av honom? Ler du bara av att se honom? Pirrar det någonsin i magen?

    Jag får en känsla av att ert förhållande inte är tillräckligt för dig och att det inte är någon svacka. Kanske är du redo att gå vidare? Ett förhållande ska innehålla så mycket mer än trygghet; värme, ömhet, kärlek, humor, attraktion, ärlighet, uppskattning,spänning etc. jag är medveten om att man inte känner sig kär varje dag, men om du aldrig känner det pirra till eller tänker "han är världens underbaraste männsika, och han är min" så är du kanske inte kär alls längre? Att du är lättirriterad kan ju bero på olika saker: för höga krav eller för litet tålamod?

  • Bröllopsyra2010

    Gå på din magkänsla, det brukar vara det rätta. Lycka till med allt!

  • Dsy04

    jag tror att man gör förhållande så som ni vill ha det...

    i början av förhållande man är inne i den romantiska delen man tröttnar aldrig på personen man vill vara med personene jämt pussas kramas ha sex etc...sen när man börja leva ihop så lugnar det sig den där behovet i att vara med personene jämt man vet att man har den andra halva där att känslorna är ömsesidig så det lugnar sig t o m 6 lugnar sig...

    men sen är det oxå viktig att du o han jobbar på att hålla eld låga vid liv genom att hitta på roliga romantiks grejer ihop...skicka romantisk, erotiska, roliga,sms till varandra lämna små lappar med fina små meddelande, laga nån fint middag på helger, ut o gå på promenad tillsammas...klä upp sig fint o fara ut eller vara hemma o ta sig en drink med levande ljus etc...
    prata med varandra hur viktig det är att både jobbar med förhållande,

    alla förhållande hamna förr eller senare i monotoni men det är upp till er att ampassa monotoni o kärlek ihop men på rätt sätt.

    kommunikation är viktig o jag tycker att du ska prata med din kille o beskriva hur du känner för honom känslomässig och vad du vill ändra på eller hur du vill att ni ska göra för att hålla den romantiska vid liv.

    va inte orolig man kan känna så som du känner

  • skvaddro

    suck..jag skrev ett långt inlägg, men det försvann när jag tröck iväg det...ska skriva de på nytt=) kommer snart...

  • Garonne

    Jag och min sambo har inte alls samma humor, vi ligger sällan eller aldrig dubbelvikta av skratt tillsammans (han brukar dock göra det om han ser att jag slår mig eller klantar mig på annat sätt...) Han är inte särskilt impulsiv, vilket jag kan sakna ibland. Han är inte perfekt, men jag hyser inga som helst tvivel om att han är den rätte för mig!

    Min poäng är att man ska inte haka upp sig på någon slags lista över hur man vill att ens partner ska vara, för det blir väldigt svårt för någon att nå upp till. Istället ska man gå på magkänslan. Om du är tveksam så kanske det ligger någonting i det. Jag var i och för sig också väldigt tveksam under en period för ca fyra år sedan, men jag gav det en chans, och all tveksamhet försvann. Vi har varit tillsammans i drygt fem år och gifter oss i sommar!

  • stenbruden

    Har inte läst alla svar men har ni någonsin pratat om detta? Alla kommer ju till en slentrian och det är precis DÅ man måste anstränga sig extra för varandra med småsaker som blommor, överaskningar etc. Sedan måste man alltid berätta för den andra för att den personen ska få en chans att göra det bättre, är man ovetande kan man inget göra.

    Jag tror också att man ibland måste se sig själv i spegeln lite (vet inte hur du gör men menar "alla") och frga sig själv hur mycket man gör själv för den andra i vardagen... Romantiska saker, gulliga saker, ta initiativ till sex, en rolig överaskning etc etc.
    Om man själv gör saker för den andra så brukar man få gensvar.

    Bara lite tankar från mitt eget perspektiv...
    Lycka till!!!!! Men glöm inte att prata med honom!

  • skvaddro

    tack för era snabba svar!! skönt!!

    bara jag: jag önskar också att jga fick fara iväg med honom och göra något...men han har aldrig tid...mycket i skolan. Jag tror inte jag egentligen heller har så höga krav på romantik...men nån gång då och då...ja tack! =)

    Tooticki: Har känt så här av å till i ett år. Nja..kanske inte så jätte attraherad av honom, men ibland ja. Jag ler inte av att bara se honom...(får man ens säga så?, skäms...) Men jag älskar honom!! men är det som mitt livs kärlek jag älskar honom...det är de jag inte vet!

    bröllopsyra2010: Jag brukar vara duktig på att följa magkänslan...men nu är även den velig!

    Dsy04: Jag tror också att man måste jobba på förhållandet! Och att det är viktigt att prata med varandra...men det blir lite jobbigt att ta upp det, för han verkar ju vara så "nöjd" hela tiden...! Skönt att höra att jag inte behöver vara orolig!! tack!! =)

  • skvaddro

    stenbruden: Tsck för tankarna!! =) Jag tycker jag gör och gör...men gensvar får jag inte...kanske det som gör mej lite lessen...eller fundersam..jag vet inte!

  • Sommargrönt

    Min erfarenhet är att när man undrar, inte bara lite men ändå vet innerst inne, utan när man undrar på riktigt och inte vet vad magkänslan säger, så är det något som är fel. Om det felet går att fixa eller inte, det vet jag inte...Tycker det låter illavarslande att du pratar men inte får något gensvar...

Svar på tråden Vars kommer tankarna ifrån? Låångt!!