Hur har ni det ekonomiskt???

Vi har mer eller mindre gemensam (trots att vi inte bor ihop på heltid) men administerar den delvis separat, kan man väl säga.

Hur varje par ska göra bör ju vara upp till dem, men jag skulle ha svårt att argumentera för delad ekonomi (om inte den ena var ren missbrukare av pengar på nåt vis). Lever man ihop påverkas man av varandras val och livsstil. Ska den ena äta oxfile och den andra havregrunsgröst? Ska den ena ha råd att resa varje år men den andra stanna hemma? ska man inte ha likvärdigt boende (dvs ska den ena äga och den andra vara hyresgäst). Om man väljer att jobba mindre för att ägna mer tåd åt familjen, ska det vara mindre värt än att dra in pengar till hushållet?

Vi har som sagt delad ekonomi och jag ser ju en hel del nackdelar med det men även fördelar. Framförallt vill jag ju påpeka att det naturligtvis är omöjligt att ha totalt separerad ekonomi om man har barn tillsammans. Men som vi har det så är grunden den privata ekonomin och så tar vi från det privata och stoppar in i den begränsade gemensamma enligt överrenskommelse. I vårat fall i relation till hur mycket vi tjänar.

Men visst, jag tycker ju som sagt att det känns märkligt ibland...

Skulle förresten gärna få lite argument FÖR en gemensam ekonomi, för framtida diskussioner. Hur argumenterar man mot detta med individuellt ansvar och friheten att själv välja vad man ska lägga pengarna på? Som ni kanske förstår bygger detta på att vi har lyxen att få pengar över i plånboken de flesta månaderna.

ska ni gifta er och bo ihop så känns det som det är det mest praktiska. för den delen så ska man som gifta leva enligt samma standard.

jag tycker det funkar jättebra med gemensam ekonomi. det är aldrig något strul. vem som helst av oss går in och betalar räkningarna, när vi handlar behöver vi aldrig tänka utan någon av oss sträcker fram kortet (som går till samma konto)

jag skulle vilja höra argument för att man inte ska ha gemensam ekonomi (som gifta)
en sak att man har separat ekonomi med man bara är tillsammans och ej "vet" att man ska leva resten av livet ihop.

ja, det jag skrev om konsekvenser för livsstilsval. Ofta är det ju en jämställdhetsfråga och en fråga om att fördela konsekvenserna av de val man gör om boende, tid för familj och tid för jobb, inte minst om man får barn ihop.

Tjänar man lika, jobbar lika mycket, tar lika mycket ansvar för hemmet och inte har barn är det ju inte svårt att ha separat ekonomi. Men skaffar man sig ett gemensamt större boende eller 2 bilar för att få rum med familjen, jobbar deltid för den gemensamma familjens skull, har olika stora inkomster pga av dessa val och så, då tycker jag det är väldigt konstigt att inte ta gemensamt ansvar för det och jämna ut och fördela bördan inte bara med hänsyn till vilka inkomster man har utan också vilka behov man har och vilka andra insatser.

Vi har gemensam... skulle inte kunna ha det på nåt annat sät... allt går in på ett konto, sen får vi ca 4-5000 var i fickpengar. Resten blir hushålls- och sparkassa.

hmmm..jag vet inte direkt vad vår ekonomi ska kallas..vi har en blandning av både och. Min m2b tjänar mera än mig, så vi har delat upp det så att han betalar större räkningar och jag betalar maten. huslånet delar vi lika,och även billånet. Vi har skillda konton och kort, för att det känns mest naturligt för oss. Hobbyn och sånt betalas mestadels separat, men inte skulle vi heller missunna den andra någonting för att den har mindre pengar, utan den som känner att han har, delar med sig och betalar!

Jag o min sambo har gemensam ekonomi, Vi har två konto men frågar alltid den andre om det e ok o köpa något. Inom rimliga gränser givetvis. Han betalar alla räkningar :P jag arbetar i danmark så jag får min lön den förste. Sen e det jag som lägger undan pengar till bröllopet. Cirka 8000 i månaden läggs undan. Sen brukar jag vara den som handlar all mat osv. Ser egentligen inget system men vi bråkar aldrig om pengar, att den ena får mer än den andre osv. Någongång när mina pengar tagit slut har han fört över några tusen till mig o jag har inte ens bett om det. Han gillar nog mer att jag har pengar så jag KAN handla hem mat efter jobb så han slipper tänka på det :P

Särskilt om man är sambo och inte gift är det viktigt att tänka på att inte alltid vara den som står för löpande utgifter typ mat och kläder till barnen medan partnern står för kapitalvaror. När man ev separerar är det en jättesmäll, att ha lagt alla pengar i det gemensamma på saker som konsumerats upp, medan partnern köpt allt som är beständigt och får behålla det. Är man gifta spelar det mindre roll, men även då kan det vara viktigt att tänka på hur man delar lika också.

Hedebris och Duchess.

Vi är gifta om 2v och har barn, och kommer inte att ha gemensam ekonomi. Många kanske tycker att det är märkligt, vi är båda väldigt ekonomiska, absolut inte slösaktiga på något sätt. Men vi känner ändå att det är med att allt ska gå in på samma konto inte passar oss alls.

Jag skulle aldrig kunna anse att det är VÅRA pengar. jag får min lön, han får sin lön, punkt slut. Vårt ekonomiska tänk har ju inget att göra med hur mkt vi älskar varandra. Vissa månader när någon av oss har lite pengar kvar och inte vill nalla på sparkontot så bjuder vi ju varndra eller handlar det vi ska ha för våra egna pengar såklart. Alltså det handlar inte om millimeterrättvisa!

(Vi har alltså ett gemensamt konto dit vi för över ca 5000kr var varje månad, där räkningar, mat och gemensamma inköp görs, barnbidraget går oxå in där).