• Plikta

    vad ljuger han om?

    Hej,
    är sambo sedan ett år tillbaks. Har själv aldrig varit något vidare svartsjuk i mina tidigare förhållanden och de som känner mig skulle snarare beskriva mig tvärtom, inte svartsjuk alls. Men med min nuvarande sambo har det blivit värre och värre.

    Det började med att vi var ute med hans familj och hade trevligt. Alla droppade av och jag gick hem ensam när jag blev trött medan han stannade kvar på festivalen. Han lovade höra av sig och när jag sedan ringde honom efter midnatt sade han att han skulle börja gå hemåt (det slutade 24:00). Vaknade sex på morgonen och han hade inte kommit hem och svarade inte i mobilen. Jag fick sån ångest, hann tänka en massa hemska tankar. Hade han blivit rånad och nerslagen? Följt med en annan tjej hem? Osv. Han ringde mig halv elva dagen efter och sade att han gått på efterfest och somnat på soffan. Han förstod inte ens hur jag kunde ifrågasätta att han varit otrogen och tyckte inte det var så farligt. Men när jag vände på det hade det inte vart ok att jag gått på efterfest, inte hört av mig och till och med tryckt bort hans samtal....

    Mitt förtroende för honom naggades rejält, men han förstår inte det.

    Jag gjorde fel som många andra tjejer med den där magkänslan (som visserligen också kan vara fel)och snokade i hans mobil som följd. Hittade en hemmagjord film på han och en tjej. Trodde jag skulle kräkas. Varför sparar man en sådan? Jag sade till honom att visserligen kan det ta ett tag att "städa bort" singellivet men han har sparat den i ett år + hennes telefonnummer. Det visade sig att tjejen på filmen bor på en annan ort som inte ligger långt från där vi bor, men en ort som han åkt till och legat över natten när han skall jobba åt det hållet. Då börjar hemska tankar om han träffat henne då.

    Såg på datorn att han porrsurfat och frågade honom rakt ut om han gjort det. Då skyllde han på att andra gjort det tidigare. Saken var den att jag på något sett var förberedd på en lögn så jag berättade att jag såg ju datumen på datorn och då var han den enda som vart hemma. Varför ljuga om det när vi inte ens pratat om det, vad ljuger han om mer? *suck*

    Hatar de här känslorna och känner knappt igen mig själv. Vet inte vad jag skall ta mig till för att kunna lita på honom. Jag tog upp ämnet om att vi egentligen borde testa oss båda. Jag vet att jag inte hade något när jag gick in i det här förhållandet. Han säger att om han har något har han fått det av mig, för han har heller inget. Först sade han att han bara haft skyddat sex....my ass. Men två minuter senare sade han att han haft oskyddat med en tjej. Men hade han fått något av henne hade han vetat det nu för det var en kompis...?! Dessa lögner...

    Och nu har jag fått reda på att jag är gravid. Vill så gärna veta om han vart otrogen. Men om han sjuger, hur skall jag då kunna lita på vad han säger? Någon som har något råd?

  • Svar på tråden vad ljuger han om?
  • chamor

    Usch va jobbigt.. Hade de inte varit för att du var gravid hade jag föreslagit en paus.. Känns som du behöver tänka igenom om han är värd att satsa på eller inte då förtroende är a och o i en relation.

  • Plikta

    har lite svårt att känna den glädjen man borde känna över en graviditet. Men han är jätteglad över graviditeten. Har tagit upp frågan om abort men det tycker han är fel.

    Undrar om man kan vara så falsk att man kan vara otrogen mot sin partner och sedan samtidigt bli glad när partnern blir gravid? Eller så borde jag ta det som en bekräftelse på att allt bara blivit olyckliga misstankar..? Är så svårt att styra över sina tankar...!

    Vet inte vad jag skall göra då jag också vet och inser att vi måste kunna lita på varandra. Han säger att han litar på mig till 100% -och det kan han! Jag vill kunna lita på honom och han blir sårad när jag inte gör det, men jag känner med mina tankar att jag litar inte på honom. Om jag hade gjort det hade jag inte haft så ont i magen...

  • Hösten2009

    Om du nu så starkt tror på att han har varit otrogen och att din magkänsla säger att han ljuger om allt, varför inte föreslå familjeterapi om nu nu är gravid. det blir inte bättre att skaffa ett barn om det nu redan är kaos.
    som du kanske vet så är det rätt många % som flyttar ifrån varandra inom första årets i barnets liv o med otrohet i bagaget så föreslår jag att ta itu med nån sorts hjälp direkt.

  • Boomtown

    Skickar en stor styrkekram! Svårt när du är gravid. Annars hade jag absolut föreslagit en paus. Men varför inte egentligen? Så kanske han fattar allvaret i det hela

  • Plikta

    när han inte kom hem den natten sade jag till honom att händer det igen, att han inte kommer hem och inte hör av sig, så får han flytta.

    Vill hellre försöka få klarhet i om han är ärlig eller ljuger än att flytta isär. Men frågan är hur man får reda på det när man vet att han lika gärna kan ljuga om det och hålla masken. Vi har barn på varsitt håll så man vill ju inte vela med att flytta hit och dit, utan göra allt för att det skall bli bra. Men jag har så svårt att komma på hur jag skall gå till väga för att få svar och kunna lita på honom igen.

    Har ett förhållande med barn bakom mig så jag vet att det är tufft att hålla ihop. Inte idealiskt med någon osäkerhet redan innan barnet kommit. Gissa om jag gråtit av oro för hur det kommer bli. Min man säger att det är hormoner. Lite graviditetshormoner kanske men bara en liten pytte-del :)

  • PennyJenny
    chamor skrev 2008-10-15 15:17:02 följande:
    Hade de inte varit för att du var gravid hade jag föreslagit en paus.. Känns som du behöver tänka igenom om han är värd att satsa på eller inte då förtroende är a och o i en relation.
    Varför inte då???? Det är väl klart att man kan ta en paus i ett förhållande trots att man är gravid. Barn lagar inga trasiga förhållande. Barn ska inte födas med en förhopping om att "bara barnet kommer så kommer allt bli så bra" det är så fel mot barnet.

    Du litar inte på honom. Du upplever att han inte förstår varför och vad det grundar sig i. Hur tror du att det ska bli när barnet kommer om inte den grunden är lagad? Att vara trött efter vaknätter med böljbyten och amning, ev känna sig oattraktiv för att man inte hinner/orkar med sig själv med mera gör det knappast lättare att fixa tilliten och minska på din oro.

    Ställ krav. Om han älskar dig vill ha reda ut det här och få dig att förstå. Föreslå parterapi. Ta ev en paus om det är det som känns rätt. Men vad ni än gör, tro inte att ett barn löser allt.
  • PennyJenny

    Glömde en sak. Jo, det finns människor som kan glädja sig över sin tjejer graviditet och samtidigt vara otrogen. Det är samma människor som vill ha kakan och äta den. Som vill ha sitt hem och sin familj och leva familjelivet men samtidigt vill ha spänningen vid sidan av. Och som tycker att de har rätt till det och tar sig den rätten och tänker att det man inte vet har man inte ont av.

    Säger inte att det är så i ditt fall, känner er inte och vet inget om erat liv mer än det du skriver. Men visst finns det.

  • Plikta

    Eftersom jag separerat från pappan till mitt barn är jag fullt medveten om att ett barn inte stärker ett förhållande. Jag är orolig och rädd för hur det kommer bli för jag vill aldrig gå igenom en separation igen med barn inblandade. Skall tillägga att jag och mitt ex inte gav upp lätt, vi gjorde familjeterapi och hela den biten men det gick inte.

    Min sambo jobbar sedan ett halvår tillbaks i grannlandet sön-tors vilket inte gör saken bättre. Ha problem med tilliten och vara ifrån varandra så mycket. När vi pratar om det slutar det med att jag är egositisk som inte unnar honom ett bra jobb borta och att det inte är så jobbigt att ta hand om ett barn som jag får det att låta. Jag vill inte vara ensam med två små barn sön till tors och känner mig ensam men han säger att jag är inte ensam för han är ju hemma tors kväll till sön kväll. *suck* Jag är så kluven, tror inte jag klarar av att göra en abort, men vill inte göra det här ensam. Får försöka prata mer med honom, men det slutar hela tiden likadant.

    Finns det såna svin? Hade jag fått reda på något vet jag inte vad jag hade gjort.... Grrr!

  • chamor
    PennyJenny skrev 2008-10-15 16:16:17 följande:
    Varför inte då???? Det är väl klart att man kan ta en paus i ett förhållande trots att man är gravid. Barn lagar inga trasiga förhållande. Barn ska inte födas med en förhopping om att "bara barnet kommer så kommer allt bli så bra" det är så fel mot barnet. Du litar inte på honom. Du upplever att han inte förstår varför och vad det grundar sig i. Hur tror du att det ska bli när barnet kommer om inte den grunden är lagad? Att vara trött efter vaknätter med böljbyten och amning, ev känna sig oattraktiv för att man inte hinner/orkar med sig själv med mera gör det knappast lättare att fixa tilliten och minska på din oro. Ställ krav. Om han älskar dig vill ha reda ut det här och få dig att förstå. Föreslå parterapi. Ta ev en paus om det är det som känns rätt. Men vad ni än gör, tro inte att ett barn löser allt.
    Menade som att då hade jag nog brytit för ett tag men eftersom de väntar barn ihop kanske det är värt att försöka ett tag till.
  • anne på grönkulla

    Ja, det finns såna svin. Om han är det eller vad du ska göra vet jag dock inte.


    Plikta skrev 2008-10-15 16:26:15 följande:
    Finns det såna svin? Hade jag fått reda på något vet jag inte vad jag hade gjort.... Grrr!
    Jag önskar dig styrka - du är verkligen inte i någon lätt situation. Jag önskar jag hade nåt vettigt råd att ge.
Svar på tråden vad ljuger han om?