Det är ganska vanligt att man står så, och det är ju naturligt att vända sig mot den man ska ge ett löfte.
All "riktning" i kyrkan handlar om vem man talar med.
Som präst står jag vänd mot församlingen när jag talar med den och mot altaret när jag talar med Gud.
Som brudpar står ni vända mot präst/altare när prästen tilltalar er, ställer frågor etc.
När man ber för er faller ni på knä vända mot altaret.
När ni ska gå ut och möta livet vänder ni er "ut" och påbörjar vandringen.
Jag brukar instruera "mina" brudpar att stå vända mot varandra och se varandra i ögonen när de ger löftena, varken de säger dem själva eller efter mig.