Vi ska dra ner på vällingen till vår son. Men han orkar inte..så fort vår son gnäller lite så suckar han och gör välling och ska få honom sova fast han vaknar kl 09 på morgonen.
Sen började katterna jama..då springer han efter dom och skriker på dom att dom har mat och smällar ner fötterna så de lir rädda.
Han har lovat att inte göra så igen..blir så arg och ledsen när han tjata om att han ville ha katt så gör han så sen.
Ja det är inte lätt när ni inte "kämpar tillsammans" i vardagen istället för att den andre går åt motsatt håll....
När jag tog bort vällingen för våran son så gick det hur bra som helst och inga problem alls. Min son hade alltid välling om nätterna, och när han var 3 år så var det dax att sluta med det. Och när vi sa det till Casper (sonen) så blev det inga protester alls, utan vi hade "turen" att detta var en novemverkväll och vi sa till Casper, att vi skulle skicka hans vällingflaska till tomten, för då skulle tomten bli glad över att han har slutat, och är en stor kille nu....och då att han troligtvis kommer få fler paket på julafton.(som en liten morot)
Så dagen efter så skickade vi tillsammans Caspers favorit vällingflaska till "tomten" (jag skrev mormor o morfars adress) och skickade iväg den. Det var aldrig några protester sedan efter det!
Men vad det gäller "ilskan" och latheten som din sambo har, så tycker jag iaf. att det är fel....så ska man inte göra alls...vad säger han till sitt försvar när du frågar han varför han gör så där??
