Vi har ungefär likvärdiga förmögenheter/tillgångar (give or take några 100'). Därav har vi bestämt oss för att inte skriva äktenskapsförord (dessutom kan jag tycka att skriva äktenskapsförord är lite som att ingå äktenskap med tanken på att det inte ska hålla).
Nu undrar jag hur andra resonerat och hur vanligt det är med äkenskapsförord.....
Vi gör det för jag tar med mig en större post in. Tror inte det är ovanligt. Tycker inte det har att göra med tron på att det ska hålla eller inte. Den barriären är man väl förhoppningsvis över vid det laget man tänker gifta sig? 
Hade jag inte trott att det skulle hålla hade jag inte gift mig.
Jag tycker att det är normalt att göra det, om den ena personen har mer sparade pengar än den andra. Jag ser det bara som en vettig handling och har inget att göra med att man inte tror det ska hålla eller inte..
Samma anledning som man har försäkringar.
Vi hade troligen också skrivit om vi hade haft olika förutsättningar. Som tur är har vi inte det och slipper därmed ta ställning 
Hade jag fortsatt med mitt företage (AB) så hade vi skrivit äktenskapsförord men som det är nu finns ingen anledning.
När vi träffades var vi unga och ingen av oss hade pengar, de pengar (och hus, bilar etc) som vi har nu är gemensamma och vid en ev skilsmässa delas det lika.
Även jag ser det mer som en försäkring, ingen tror väl att huset skall brinna ner men UT-I-FALL-ATT har man ändå en brandförsäkring.
Jag tror att vi kommer skriva ett förord eftersom det finns mark och annat inom min blivandes släkt. Inte för att han verkar tycka att det är nödvändigt men det kan vara bra gentemot hans syskon och sånt.
Jag tycker inte att det är att ta ut problemet i förskott men det gäller att det utformas på rätt sätt för att det ska fungera ut-i-fall-att. T.ex. så kommer nog jag ha mer i inkomst än min kära inom några år och antagligen kommer han som sagt ärva mark och fastigheter. Reglerna för vad som ska omfattas av förordet ska vara tydliga och inte lämna utrymme för godtycklig tolkning.
I korthet - Nej, jag är inte emot det men det kräver eftertanke och säkerligen hjälp av fackkunnigt folk.
Vi skriver inga, eftersom vi har blev tillsammans då vi var så unga. Och under alla år har vi haft gemensam ekonomi, vi har alltså köpt allt tillsammans.
För att skydda ev framtida tillgångar genom ex arv tycker jag att man alltid ska skriva äktenskapsord. Kanske nån har mycket skog o mark kommande, eller släktgårdar o dyl, det vore väl inte kul att lämna ifrån sig?
Kan man inte komma överens när allt är rosenrött o nyförälskat så kan man då f-n inte om äktenskapet spricker.
Jag och min blivande älskar varann mer än nånting just nu, men vem sjutton vet vad som hänt om 10 år??
Med detta sagt måste jag även säga att jag tror på vårt äktenskap, annars skulle vi ju inte planera bröllop, men jag är också realistisk.
Mina föräldrar har ordnat det väldigt bra för oss barn tycker jag. Vi kommer ärva en hel del av dem och de har skrivit i sitt testamente att allt vi ärver ska vara "enskild egendom". På det viset behöver inte jag och min m2b ta den diskussionen! Väldigt skönt!
Nej, vi ska inte skriva äktenskapsförord. Tycker också att det känns som att man har en tanke på att det kanske inte kommer hålla. Skulle min man föreslå det skulle jag bli jätteledsen (och arg ). Tack och lov så är vi väldigt lika och ingen av oss skulle komma på tanken.
Kan förresten tillägga att man aldrig vet vilka sjukdomar som gömmer sig i ens dna....
Min mamma fick för några år sedan veta att hon är manodepressiv och under de åren hon var manisk höll hon på att sätta sig själv i personlig konkurs. Skulle hon bli manisk igen och då begära skilsmässa, så får pappa lösa ut henne ur fastigheter o skog (allt han byggt upp under 25 år för att lämna till oss barn). Ett äktenskapsförord skulle ha gjort det mycket enklare för pappa då tillgångarna som finns egentligen "bara är hans" genom ett arv.
