Vi ska gifta oss och igår berättade mamma att de ska skiljas! Hur löser vi det här?!

ja varför inte?? du säger att han är som din riktiga pappa och har han funnits där i 20år så kan han väl få vara med även på ditt bröllop??

Du får helt enkelt lita på att dom två vet hur dom ska sköta sig då dom tillsammans, men ändå skilda, ska närvara på eran dag. Prata med dom- om dom inte ser något problem med det så tycker jag inte att ni heller ska göra det.

Jag tycker att ni ska köra på!

Förstår att du tycker att det känns jobbigt!!

Lycka till!
/Lady

Fråga om de orkar med det. De kanske skills som vänner då är det ju inga problem. De älskar ju dig lika mycket ändå!!

Jag tror att de säkert kommer kunna sätta sig över sina egna problem för att delta och glädjas åt er dag! Tråkigt att de ska skiljas men samtidigt kanske det blir en positiv vändning för din pappa!

Lycka till!

Tack för era svar.
Det är så svårt att se en lösning mitt i all förtvivlan.
Det är ju ett litet tag kvar tills vi ska gifta oss, så jag får prata med dem sen när det gått en liten tid o se hur de känner. Jag hoppas att de går ur det här som vänner iaf.

Tack!

Ibland kan det kännas mindre roligt att behöva fundera på det men när du väntar på att det ska gå ett tag... fundera också på hur du vill lösa det om bara en av dem "kan" komma. Jag hopas att du är goda vänner i alla fall så att de kan närvara båda två. Ibland beror det också på hur själva skiljsmässan fortlöper.

Man kan inte vara vittne om man är släkt.. har ja fått för mig

Va? Jooo, det måste man väl kunna???

Man kan givetvis vara vittne om man är släkt men jag tror att man måste vara över 18 (myndig). Min storebror (då ca 25) var vittne på min mammas bröllop.

"Vittnen
Två vittnen måste vara närvarande vid vigseln. Antingen kan personal (endast under kontorstid) vara vittnen eller så skaffar brudparet egna vittnen. Släkt och familj är godkända som vittnen både vad gäller ansökan och som vittnen vid vigselakten. Vittnena måste vara fyllda 18 år. "

Jag tror också att det är det bästa du kan göra i nuläget: Vänta och hoppas... Din mamma har nog ändå gjort det bästa. Det är oerhört svårt att leva med en alkoholist, samtidigt som det kan bli ett "uppvaknande" för honom att hon gör slut.

Hoppas att allt ordnar sig för er allihop i slutändan.

aha tack så mycket för upplysningarna =)