Tolvan har gjort det igen....

Muffins, sånt är svårt - att man kan känna sig medskyldig, absolut. Men att ge nån skuld för det - ja, det tycker inte jag skulle vara OK.

Anne ska ut på riktigt knas imorrn förmiddag förresten - pompommar ni för mig? Jag berättar senare om det funkar...

Hmm, jag är mer förvirrad än nånsin... men jag tror det kan ha funkat iofs - får se var det landar bara...

Jarå, det gick nog bra, jag vet inte än - den som lever får se.

Idag har jag drällt å stan med mamma! O försökt guida maken genom ett brödbak...

nu är jag här!

*vinkar tebax*

Haft tjejkväll (fast med maken i släptåg) o druckit vin....

åhå - vad gillar ni att göra? Efetrsom det inte klickade sist, är det läge att hitta på nåt som bygger på den chatt-relation ni har? Jag menar, nåt har ni ju funnit varann äver - hur hittar ni det irl?

Är du? Wow! Grattis vad kul! *kramar om nenne*

Jag tror på dig!

Whoahoa, muffins!

Utseende är verkligen inte allt för attraktion!

Ja, det är en del av förvirringen med livet - att "snygghet" och sexuell attraktion INTE är samma sak. Vill du hångla med alla som är snygga? Förmodligen inte - en del är man nöjd med att titta på. Varför begränsa sig?

Precis!

Sen behöver du ju inte leva med honom eller skaffa barn med honom om du är tveksam - hångla är ju himlans ofarligt. *kanske*

mer hångel åt folket!

Anne skuttar in i datoriserad civilisation igen!

Kramar om muffins o vickan o alla andra som behöver...

*kramar om nenne* Jag hänger inte med, vad hände?

*inser att jag vart borta för länge, inte hänger med o ställer fel frågor...*

*kramar om både vickan o nenne o muffins*

Vanans makt är stark, men det är heller inte konstigt om du fortfarande skulle ha nån sorts känslor för honom. Er separation tycks ju ha gått himla "bra" i betydelsen relativt smärtfritt ändå - men människor man vill ha i sitt liv, ja, den känslan försvinner ju inte bara om de inte (möjligen) gör bort sig big time.

o nenne! *kramar om*