Tycker det är lite svårt som "ung" brud, då jag har fått jättemycket negative kommentarer på vårt bröllop. Det tycks nästan som om jag har lurat min man til å gifta sig med mig- och at vi är for unga och dumma och at det inte kommer at funka :(
Jag är 25 år och han 23- vi har varit ihop 1,5 år- men vi visste från första månaden det var oss två. Jag letar efter lite support här for jag är rett deprimerad, då några av kommentaren kommer från min familj...
ni är inte alls unga..vi är 25 o 24!
Jag är 25 och min sambo 24 och vi har börjat prata om bröllop efter 2 år tillsammans.... och vi ser det som så att det är vårat bröllop och vårat liv.
Vi har inte pratat så mycket om det med släkten än men mina kompisar är över öronen lyckliga.
Försök öka tiden med dem som supportar och minska tiden dem som inte gör det.... eller stäng av... det är som sagt ditt liv.
Hej på er!
Äkta kärlek finner inga gränser! Det finns fler som er härinne nånstans. Kolla i tråden där de skriver hur gamla de är och hur länge de varit förlovade osv. Hoppas ni finner lite stöd och tröst här bland likasinnade!
kramar
Men 25 är väl inte så ungt?! 
Va knäppt att dom är negativa mot er!
Jag känner igen mig! ingen har sagt något, men när man av glädje säger att han har friat så förväntar man sig ett grattis.. men de flesta har bara varit tysta och sagt typ "hur länge har ni varit tilsammans?"
Känns riktigt tråkigt faktiskt. Vi är 20 och 26 år när vi gifter oss i juli.
stå på er!
Jag vet inte vad det blivit med vårt smhälle, men det verkar ha ändrats till att man anser att de som är mellan 20-25 på något vis är "ungdomar", vilket ofta även gäller "ungdomarna" själva.
Man är ingen barnrumpa längre i er ålder och man har varit myndig i många år.
Jag gratulerar er till er kärlek och önskar er lycka och välgång! 
Jag tror också det är det at han är 22, blir 23 när vi är gifta. Det verkar som om folk tycker at jag har lurat honom å gifta sig med mig, då det inte är normalt at en ung killa skal ville vara med bare en tjej. Vi har det jättebra ihop- men jag är rett känslig av mig och blir ledsen av alla dissa kommentarer.
Drygt! Vi är också 23 och 25 och gifter oss efter 1 år och 5 månader. Visst vet jag att folk höjer på ögonbrynen bakom vår rygg men vad kan man göra åt det? Vet man så vet man .
Äsch i era far- och morföräldrars generation så är ju er ålder en vanlig ålder att gifta sig i. Ingen tyckte att en 23- och 25-åring var för unga för att gifta sig då, och på den tiden var det ett större problem om äktenskapet inte funkade och man ville skilja sig, gifta om sig osv. jag vet par som varit tillsammans sedan de varit 16 och fortfarande har det bra ihop. Visst förändras man och mognar med tiden men det gäller ju alla åldrar. Det gäller väl att hitta någon man kan utvecklas tillsammans med och det kan man lika gärna göra om man är yngre.
