Kommenterar din mans foraldrar hans kladval fortfarande?

Det där liknar relationen mellan ett ex och hans mamma. Men i det fallet fick jag intrycket av att han gillade att ha det så, att vara påpassad och omhuldad av henne. Hur reagerar din kille? Tycker han det är okej med deras kommentarer? Anmärker de på din klädsel också?

Jag är gift sedan femton år tillbaka, har två barn och ett hyfsat respektabelt yrke - och min mamma har just sagt åt mig att jag inte ska köåa en skinnjacka för då kommer jag att svettas Så jag är definitivt ett barn i hennes ögon. Om jag sedan bryr mig om att följa hennes råd är förstås en annan femma. Byta om för hennes skull skulle jag aldrig göra.

Kjell Präst skrev 2009-04-19 17:03:42 följande:

Jodå...min man kan också få kommentarer av sin mor (konstigt nog väldigt sällan av sin far) men han går inte heller och byter om eller bryr sig speciellt mycket om vad dom säger...

Min mamma är ju död och min pappa skulle aldrig få för sig att säga annat än att jag eller nå´n annan är fin

Hmmmmm...undrar varför det är så??

Är vi hos dom någon gång och sover över så får hans mor för sig att det är hennes jobb att bädda upp efter oss??? Varför?

När jag själv har städat/plockat undan/bäddat/bäddat upp efter oss så blir hon nästan förnärmad???
Då brukar jag krama om henne och berätta att vi faktiskt är vuxna nu

Så länge han går med på att byta kläder så att det passar mammas smak, så är väl inte risken att hon slutar kommentera hans kläder särskilt överhängande. Han litar på hennes stilkänsla och hon känner att hennes råd är uppskattade och riktiga.
Men å andra sidan: Min mormor håller fortfarande på att kommentera min mammas tråkiga klädsel, trots att mamma inte bryr sig, så vissa fortsätter väl oavsett... Min mamma är ändå närmare 60 år!

Sa det kanske ar sa da att i vissa foraldrars ogon sa forblir man ett barn for alltid. Det ar dock svart och irriterande att se nar man inte har det sjalv.

Vartendaste mynt har två sidor!!

Om du irriterar dig på dina svärföräldrar så ta en ordentlig titt på din blivande.....vad får han ut utav det, vilka signaler sänder han ut, vad är "gammal vana", "Uppfostran" och vad kan vara annat- tillexempel "bekvämlighet"....uppmuntrar han detta beteende eller? Är det "från barnsben", "uppfostran" eller bara "bekvämlighet"...finns det något din partner gör för att "uppmuntra" eller "bibehålla" detta beteende?

Min mamma (och pappa med för den delen) kommenterar grärna mina kläder i bemärkelsen att jag får beröm för fina plagg och att det är smakfullt och så. Komplimanger alltså. Det är ömsesidigt.

Sambons föräldrar köper gärna kläder åt oss båda till jul och födelsedagar-med varierad träffsäkerhet...men kommenterar aldrig vad jag kan komma på..de skulle då aldrig i livet säga åt honom att gå och byta.

Det händer däremot att JAG gör, för min sambo kan missa att han har spillt över hela bröstet på tröjan. Då säger jag till att den kan han inte ha när vi ska iväg, annars klär sig min sambo själv och hur han vill.

Förutom att hon kommenterar att han verkligen borde slänga de tröjor hon en gång i tiden för 15 år sedan tvättade så nej. Icke

hahahaha! jaaaaa, min sambo kommer ibland glidande i en tröja jag undrar över med ett höjt ögonbryn..

"jamen det här är ju min fina GANTTRÖJA" säger han förnärmat.

MMM den fina Ganttröjan är helt urblekt, har deofläckar under ärmarna, små hål i halslinningen och HELT slut och har funnis ggott och väl de tio år vi levt ihop och den var inte ens ny då...

ha ha! Underbart.
Min man har ett gäng aqualimone tröjjor som var inne för ja ungefär 15 år sedan. De är använda och gammla, men varje gång jag pratar om att slänga dem så får han något panikartat i blicken och säger, men det är ju en aqua limone!
Ja... Vad säger man Han är inte direkt någon mode slav Älskar honom.

Jag tror att det är en del av ungdomen som sitter i de tröjorna, slänger man dem så så slänger man samtidigt iväg alla åren som har passerat.

För att erkänna så har jag själv ett gäng klänningar i garderoben som jag inte ens får på mig med skohorn längre. men man vet ju aldrig...

HAHAHAHAHAHAHA!

Så det finns alltså fler...hihiii!

Jo jag tror du har helt rätt. det är ju en av deras FINASTE tröjor, alla de där åren och tvättarna, de förträngs totalt...

och jag har också de där klänningarna btw...

Skillnaden på sambons kläder och mina klänningar är väl möjligen att mina vore fullt användbara bara de inte krympt så förbaskat... hans tröjor, borde man klippa städtrasor av.

För några år sedn tvingade jag honom lägga en hel väska full med skjortor och sticketröjor jag ALDRIG sett honom använda-i himmelens alla färger desutom. Vi satte den i förrådet och sa att om han inte saknat de kläderna på ett år skulle de lämnas till insamling...NEEEEEJ inte lämna inte lämna! Sa han då.
Men, sådär tre år senare...då åkte väska och allt.

Man får ta det stegvis...

Min sambos mamma brukar då och då köpa kläder åt honom som hon tycker han behöver. Det är väl snällt, men många gånger är det inte alls hans smak och de är alltid minst en storlek för stora. Min sambo är överviktigt, men inte så stor som hon tycks tro. Det är precis likadant om han är med och handlar, sätter han på sig en tröja som passar perfekt tittar hon kritiskt och tycker att han ska ta en storlek större...