• dajmstruten

    Asså folk är ju dumma i huvudet!

    Alltså, jag håller på att spricka av ilska här!!!

    vad är det som är så svårt med att få en inbjudan, göra som det står, sen komma eller inte komma och om man väljer att komma, göra det utan strul, frågetecken eller ego-trippar!!!???!

    1. brudgummens syrra blev bjuden själv då hon har sagt att hennes förra kille var dum i huvudet och att hon aldrig skulle ta i honom med tång igen. Sen blir de ihop fram och tillbaka hela tiden och vi hör inget från henne och när vi skickade inbjudan till henne så skickade vi den självklart bara till henne då hon sagt att han kallat henne en massa elaka saker mm. Nej nu är de tydligen förlovade och hon undrar varför han inte får komma??
    Vi säger tillslut ok, men att han inte får dricka då han vill bråka och skrika då....
    Nu undrar hon varför hennes barn inte får komma...( på vårt BARNFRIA bröllop)... Hon känner sig upprörd och tycker att det är orättvist...

    2. Min syrra känner att det är jättetråkigt att barnen inte får komma och är inte sen med att pika det för mig HELA tiden. Hon har bara totalt över mitt huvud bestämt att de ska få vara med i kyrkan. Både jag och min blivande VILL VERKLIGEN INTE ha skrik i kyrkan, det var mycket därför vi valde att hålla bröllopet barnfritt!! När jag lite fint försöker säga att vi inte vill ha barnskrik på vigseln så säger hon att INGEN kan ta ifrån hennes barn rätten att gå på vigseln... Helt sjukt!
    Barnvakten som hon anlitat ska tydligen komma på vår vigsel tillsammans med sin man OCH BARN! Noll respekt! Jag vill inte ha barn där! Åh, jag blir så arg! Så nu måste jag ringa till min blivandes syrra och förbereda henne att det kommer att finnas med barn på vigseln men att det inte var meningen typ...

    3. idag får min blivande ett mess från en kompis där han skriver, vi vill gärna sitta bredvid den och den då vi inte känner så många andra... Asså, han har inte suttit uppe till 5 om nätterna och gjort bordsplaceringar. ÅÅÅÅHHH!!! himla människor!

    Skriv vad som gjort er arga så att jag slipper sitta här och känna mig som en liten argboll...

  • Svar på tråden Asså folk är ju dumma i huvudet!
  • MulleNuh

    Jag förstår faktiskt inte varför barnen inte får vara i kyrkan. Ok om dom skriker eller springer runt som vildar!! Men annars?!

  • Moirie

    Om vi lämnar hela "alla har rätt att vara med i kyrkan" åt sidan så är väl det tristaste att systern medvetet väljer att gå emot ts uttalade önskan? Det verkar som det ofta blir något sorts undantagstillstånd när det planeras bröllop. Folk tror att de kan ifrågasätta brudparets beslut och önskningar och köra över dem på ett sätt de aldrig skulle få för sig att göra om det vore ett 50-årskalas eller annan stor släkttillställning. Det artigaste är väl att delta enligt de förutsättningar som ges vid inbjudan eller tacka nej? Om någon sorts krissituation uppstår (tex sjuk barnvakt) som gör att man vill bryta mot något önskemål från brudparets sida så rådgör man väl med paret om detta och respekterar deras sista ord i frågan?

    Och för övrigt håller jag med om att det är hälsosamt med en smula perspektiv och förmåga att ha överseende med galna släktingar

  • rottizz1

    Så var det på vårt bröllop oxå + 10000 andra saker som folk tjatade om. Det är bara att skita i det och göra som NI vill. Det är det som räknas i slutänden. Tyvärr så kan man inte neka någon att vara med på vigseln- vem som helst kan komma (alltså främlingar) om ni gifter er i kyrka. Vi hade oxå barnfritt men i kyrkan var det barn med som skrek. I love it (NOT)

  • Sundance

    Ja, jag håller med alla er som snarare påpekar respektlösheten. Om vi, som ni säger, struntar i huruvida barnen ska få vara där eller inte, så är det ju TS val att inte ha barn med och då får man ju respektera det! Förstår verkligen att du är arg. Att folk inte bara kan vara förstående och glädjas med en att man faktiskt ska GIFTA SIG!!!

    Jag och min m2b har själv samma dilemma. Han tycker att vi ska sätta en 4-års-gräns för barn vilket jag tycker är ok, för där är barn jag också gärna vill ha med den dagen, men jag känner på mig att hans systrar och hans mamma kommer att protestera lite. Jag har inte sagt till honom att jag tror det men han verkar tro att det kommer gå helt smärtfritt att vi tar det beslutet. Problemet är att hans syster då bara kan ta med ett av sina barn och det är det jag tror kommer göra henne lite gnällig, men vi får se...

    På ett sätt skulle jag vilja säga till TS att bara skita i systern! Ett bröllop är en fantastisk tillställning och det är hennes "lost" om hon ska vara tjurig och leka martyr och inte gå. Så gör inga undantag. Barnfritt = BARNFRITT. Men samtidigt är det ju fortfarande en viktig person som man såklart vill ha där även om hon nu beter sig som en idiot. Vad tror du händer om du säger till henne "Vi vill verkligen jättegärna ha dig där och det skulle betyda mycket för oss om du kom, men vi har fattat beslutet att inte ha barn med på vårt bröllop av flera skäl och vi trodde inte att du skulle ha några problem med att acceptera detta, då vi trodde att det betydde mycket mer för dig att vara med vid din brors bröllop".

  • källnatös

    Jag har varit bjuden på bröllop som var barnfritt men ett par tog ändå m sina barn, de fick sitta i föräldranas knä under kvällen...

  • yessa76

    Problemet med barn i kyrkan är att man både som brudpar och som gäst faktiskt KAN bli störd av barn som skriker/inte vill sitta still/gnäller/föräldrar som hyssjar - föräldrar som inte själva förstår att deras barn stör. Som förälder har man ju en helt annan "tolerans-nivå", det nån annan tycker stör grymt mycket tycker man som förälder kanske "inte är så farligt" eftersom man som förälder varit med om värre plus att det är ens lilla ögonsten och då blir man inte lika störd själv för att man älskar sina barn.

  • bridesilly

    håller med du


    Moirie skrev 2009-05-09 11:49:32 följande:
    Om vi lämnar hela "alla har rätt att vara med i kyrkan" åt sidan så är väl det tristaste att systern medvetet väljer att gå emot ts uttalade önskan? Det verkar som det ofta blir något sorts undantagstillstånd när det planeras bröllop. Folk tror att de kan ifrågasätta brudparets beslut och önskningar och köra över dem på ett sätt de aldrig skulle få för sig att göra om det vore ett 50-årskalas eller annan stor släkttillställning. Det artigaste är väl att delta enligt de förutsättningar som ges vid inbjudan eller tacka nej? Om någon sorts krissituation uppstår (tex sjuk barnvakt) som gör att man vill bryta mot något önskemål från brudparets sida så rådgör man väl med paret om detta och respekterar deras sista ord i frågan?Och för övrigt håller jag med om att det är hälsosamt med en smula perspektiv och förmåga att ha överseende med galna släktingar
  • MulleNuh

    Jag tycker tvärtom.. Eller just om detta med förälder.. Jag tycker mina barn kan låta mycket mer än hur andra uppfattar det.
    Det vanliga är ju att man som mamma tycker det är värre än andra..


    yessa76 skrev 2009-05-09 21:55:30 följande:
    Problemet med barn i kyrkan är att man både som brudpar och som gäst faktiskt KAN bli störd av barn som skriker/inte vill sitta still/gnäller/föräldrar som hyssjar - föräldrar som inte själva förstår att deras barn stör. Som förälder har man ju en helt annan "tolerans-nivå", det nån annan tycker stör grymt mycket tycker man som förälder kanske "inte är så farligt" eftersom man som förälder varit med om värre plus att det är ens lilla ögonsten och då blir man inte lika störd själv för att man älskar sina barn.
  • Sonja68
    MulleNuh skrev 2009-05-10 20:12:35 följande:
    Jag tycker tvärtom.. Eller just om detta med förälder.. Jag tycker mina barn kan låta mycket mer än hur andra uppfattar det.Det vanliga är ju att man som mamma tycker det är värre än andra..
    Där har du en poäng. Jag upplever mina barn som ruschiga och högljudda, men många säger att de är ju så snälla... Men de kanske bara säger så för att lugna ner mig, hysteriska mamman.

    Jag kan bara säga en sak; jag gifte mig nyss i en liten kyrka och där var barn med, bl.a. våra egna.
    Under vigselakten varken HÖRDE eller SÅG jag någonting annat än min man, prästen och hon som sjöng solo.
    Allt annat runt omkring liksom suddades ut.
    Tror ni oroar er i onödan, så länge inte barnen springer fram och drar er i brudklänningen eller trasslar in sig i slöjan eller nåt! Men det vore ju å andra sidan rätt festligt, garanterat ett härligt minne från bröllopsdagen som man ALDRIG glömmer
  • bridesilly

    Men även om man oroar sig i onödan så är det fortfarade så att brudparets önskan inte respekteras och det är riktigt illa gjort av släkt och vänner.

Svar på tråden Asså folk är ju dumma i huvudet!