Familjetrassel stjälper alla planer

Det är svårt men kan ni inte prata och se och försöka göra något trevligt och sagolikt endå? För att just ha något annat än den sorgliga händelsen?

Tror du får försöka diskutera lite mer med din blivande, ni vill kanske inte gifta er just nu om han inte kommer vara 100% närvarande mentalt vid bröllopet. Hoppas han mår bättre snart och att ni får ett underbart bröllop.

Det känns så sorgligt att inte fullfölja det. Jag vill så gärna...

Ironiskt nog ringde vår präst alldeles nyss. Så nu har vi en tid för vigselsamtal. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...

En tanke mitt i röran: kanske din blivande behöver bröllopet att se fram emot? Både att genomföra det och att avblåsa måste ju vara ett gemensamt beslut.

Tråkigt att höra men jag förstår.
Jag var i samma situation, min man hade problem med sin familj och pratade inte alls med dom under våra bröllops planer. Detta hände efter att vi satt ett datum och vi bestämde att blåsa av det hela. Det vi sedan gjorde var att vi åkte utomlands och gifte oss på en strand i caribien hade inte velat göra det på något annat sätt. Det blev verkligen våran dag, det var romantiskt och helt underbart. När vi kom hem tog vi kontakt med hans familj och nu har vi underbara bröllops minnen och en hyfsad kontakt men hans familj.

Det kommer att lösa sig det gör det alltid och jag vet att ni kommer få en underbar dag när det väl händer.

Jag tycker du försökitigt ska prata med honom och att ni tillsamman kan komma fram till om bröllopet är något (för honom) att se fram emot eller om det bara kommer i skymundan.

Carpe Cape diem: Vad fint att ni kom i väg och gjorde det som var viktigt och riktigt - gifte er! Allt annat med fest, klänning, blommor och hippor är liksom bara lullull och egentligen ganska oväsentligt!

Jag blir inspirerad av det du berättar. Det känns såå rätt för oss i denna situation!

Precis som några andra här skrivit så tänker jag också att bröllopet kan vara viktigt för honom att kunna blicka fram emot.

Jag ska prata med honom när allt lugnat sig...