tappar motivation.................

Jag förstår dig, och känner med dig.
Det känns verkligen när ens nära tar ett sådant avstånd, men att prata med henne om hur du känner skulle inte jag göra.
Det skulle vara mer givande att prata med en vägg, då den inte säger emot.

Prata med din styvpappa istället så att han kan förklara vad du känner.
Och om du inte skulle bjuda henne finns risken att du kan få höra det. Länge.

Själv är jag nygift och det fanns ett syskon som verkligen gjorde oss besvikna då hon först glatt svarade:
-Kommer till kyrkan och middagen. Sedan -Kyrkan. Givetvis kom hon inte alls.

Det är lätt att säga, svårare att göra men ändå. Lägg energi på de som kommer, de andra går verkligen miste om något.