• Telis

    Livets viktiga och oviktiga frågor

    Vi fortsätter på vår åttiofjärde (eller nåt sånt) tråd - under tre års tid har vi hunnit prata om det mesta. Det vi alla (möjligen med ett undantag ) har gemensamt är vår längtan efter barn. Vissa har hunnit skaffa sig flera stycken under åren, andra väntar fortfarande. I stort sett alla sätt att få barn på (utom att stjäla ett på Ikea) är snart representerade här i tråden.

    Men även om barnpratet är den röda tråden så är det ofta minst lika roligt att diskutera eventuella husköp, middagsplaner, vintips, snuskiga ord och Boris Becker och hans färg på ... eh, den lilla kalufsen.

    Så, nu fortsätter vi babblet. Ska vi inte försöka se till att den här tråden spränger 10.000-strecket i antal inlägg? Den förra tråden var såååå nära och vi har lyckats förr.

    Den förra tråden finns här: www.brollopstorget.se/Forum-5-21/m3389838.html

  • Svar på tråden Livets viktiga och oviktiga frågor
  • Lapinette

    Liten - har också två favorithus denna helg ... men vi ska ju inte köpa hus. Börjar kännas som ett mantra. Tror ni att om jag säger det tillräckligt många gånger så kommer jag förstå det?! Nå väl, har nu packat väskan för i eftermiddag ska vi åka till regniga Berlin (skulle myyycket hellre åka till Rivieran!).

  • Telis

    muggles, mellan 9 och 10. Ja, det får en ju att tvivla lite när BM säger att det finns så bra smärtmetoder idag att man inte behöver oroa sig för smärtan.

    Liten, är dom norr eller söder om stan?

  • Telis

    Förresten, om Tinga smygläser så vill jag säga att jag tänker jättemycket på henne och försöker skicka lite virtuell energi och tröstkramar!

  • Liten med Mindre

    Telis - hässelby.

    Åhå - nu sätter biskvisuget in igen. Undrar om jag ska falla till föga, eller om det hjälper med äpplen och lite mer jobb?

  • kängu

    Telis, jag tyckte dock att det är skillnad på smärtan under förlossningen och "vanlig" smärta- man vet anledningen, och det håller inte på hela tiden, det är ju pauser mellan värkarna. Sen tror jag absolut att min positiva upplevelse från förlossningen till STOR del beror på den Epidural jag fick då jag var öppen 4 cm (kunde fått den tidigare om jag velat) som nästan helt tog bort smärtan. Ju mer jag öppnade mig desto mer kände jag av ett tryck nedår (typ som när man behöver skita ), men det gjorde inte ont. Sen när man ska krysta gör det absolut ont, då hjälper ju inte Epidural heller. Men då upplevde jag det som att kroppen helt tog över, och jag bara åkte med.
    Jag hade inte mycket nytta av profylaxen, vill jag bara tillägga. Vet att många tyckt att det var fantastiskt men för mig så var det inget speciellt. Jag tog ingen lustgas heller för jag tyckte det var superobehagligt

    Till syvende och sist är det så att ingen kan garantera att du får Epidural. Jag tror benhårt på att det som är bra för mamma är bra för bebis- med andra ord, pusha inte dig själv till att föda vaginalt om du egentligen inte vill det.

  • Snorkfröken77

    Telis - Vilken flopp till Aurorasamtal, hur i h-e kan hon uttrycka sig så? Undrar om hon gått samma kurser som min slaaaappnaav-BM??? Kan du inte ringa din ordinarie BM och berätta hur dåligt du tyckte det var och be om att få ett nytt?

    Muggles - Bitterfitta is my middlename med jämna mellanrum, känner inte heller att jag riktigt "får" det, utan skäms en skvätt då. Men det är ju bara att konstatera att alla har vi våra personal hells. (fin blandning av svenska och engelska)

    BS - Stor kram till dig, jag tycker du är duktig som kämpar på med Iris!

  • muggles

    Lappis: ja jag håller med. Och jag tycker jag har lyckats rätt bra den här hösten att uppskatta det jag har, så jag blev lite förvånad över att jag trillade ner i depphålet igen. Kändes som om det kom en andra "våg" av sorg över missfallet och vad som kunde ha blivit. Första sorgen var ju mer akut och jag trodde att jag var över alltihop men tydligen inte. Det är säkert helt naturligt att det kommer fler sorgereaktioner men man tror alltid att man är så stark och redan förbi

  • Lapinette

    muggles - känner igen det där! Kram på dig och skåla in det nya huset imorgon.

  • muggles

    Liten: men varmt bad kan väl inte hjälpa när det gör sådär djävulusiskt ont?! Jag kan tänka mig att det hjälper de första centimetrarna (det är väl därför de alltid säger att man ska ta sig en dusch när man ringer BB). I början av öppningsskedet kan man faktiskt tvinga sig att slappna av med olika metoder men i slutet går det inte för det gör så ont så hela kroppen spänner sig. Åtminstone är det nog väldigt få som klarar det.
    Bra att du njuter av magen! (och jo jag tänkte så förra gången och vem vet - det kanske är sant att jag inte blir gravid ngn mer gång...)

    Kängu: själv tyckte jag det gjorde betydligt mer ont vid 7-10 cm än vid krystning men då hade jag ju heller inte epidural.

    Telis: att ngn säger att man inte behöver oroa sig för smärtan hjälper ju absolut inte, man kan ju inte rationellt tänka bort oron.

  • Liten med Mindre

    Muggles - jag låg i badet 2 h, mellan 3 o 7 cm. Hjälpte även mycket eftersom jag skakade av frossa från att vi lämnade lägenheten. Det är inte lätt att slappna av då, eller under en skumpig bilfärd. (Är oändligt tacksam att det bara var fina vägar och inte grus!) 7-10 cm var gåstol och sängen i olika lägen, med lustgas.

    Krystning gick så fort för mig, men jag tror jag använde lustgas då med. Osäker.

    Vad gäller smärta så blev jag rädd efter att vattnet gick, runt 7-8 cm, och tänkte att ondare än så här vill jag inte ha. Då tog vi till lustgas som maken hjälpte mig med föredömeligt.

    Mmm...biskvi var gott förresten. Har tappat all karaktär att stå emot för tillfället.

Svar på tråden Livets viktiga och oviktiga frågor