• SelMseh

    Vänta med sex

    Tänkte kolla lite vad ni här på BT har för åsikter om att vänta med sex tills efter bröllopet...

    Finns det några här på BT som valt att vänta?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-08-12 23:56
    Alltså, finns det några här på BT som inte haft sex innan bröllopsnatten?

  • Svar på tråden Vänta med sex
  • Tooticki

    Intressant läsning! Skönt att du har tagit dig ur det och har det bättre nu.


    rowan skrev 2009-09-25 03:44:37 följande:
    Sex - vänta eller?Jag blir väldigt upprörd av den här frågan, just därför att i mitt liv höll det på att gå riktigt illa, på grund av outforskade, inlärda attityder hos mig. Jag gifte mig med den som var min första sexuella partner. I efterhand (jag har skilt mig) ser jag hur mina egna undermedvetna attityder fanns med; både från kyrkligt håll och från media kommer budskapet att sex blir hur bra som helst, det är bara en fråga om teknik eller hänsyn. I en broschyr (?Värt att vänta på?) minns jag att jag läste att man behöver inte ?prova om man passar ihop sexuellt?, utan alla av motsatt kön passar ihop - frågan är om man älskar varandra tillräckligt för att anpassa sig till varandras behov. Och från tidningar, böcker, TV-program strömmar budskapet att ditt sexliv kan bli fantastiskt, om du bara jobbar lite mera på det. Så i vårt äktenskap hade jag alltid dåligt samvete. För det där med sex var inte så fantastiskt, och jag trodde att det berodde på att jag var för stressad, att jag inte hade rätt teknik, att jag inte var tillräckligt utbildad, att jag helt enkelt inte var tillräckligt duktig på att vara duktig på sex - för enligt alla andra så borde det ju vara bra om man bara anstränger sig, ?jobbar på det?. BAH! Nu vet jag, att sex, liksom alla andra områden, kräver en viss personkemi, vissa förutsättningar. Finns inte förutsättningarna, blir det inte bra, hur du än anstränger dig (Inte ens om du är gift med personen...). Därför menar jag, att det faktiskt är att föredra att lära känna sig själv, och olika personer, sexuellt, före du slår dig ner med en livspartner. Inte så att jag förespråkar att gå in för att ha många partners, men tillåt dig själv att få lite erfarenhet. Hur du än gör, så har du ett förflutet när du gifter dig. I ditt förflutna ingår olika möten med olika människor, varför inte också möten med människor som varit till hjälp för dig att lära känna din kropp och dina behov, så att det verkligen blir RÄTT när du nu träffat din livspartner?! För er som gifter er med den som är/blir er första sexuella partner, önskar jag allt gott.
  • rosesarered

    Tråkigt att det blev så för dig. Håller dock inte med om att media uppmuntrar till att vänta/ hålla sig till få sexuella relationer. Tycker snarare att det är tvärtom, stort fokus på att testa sig runt och vara sexuellt frigjord.


    rowan skrev 2009-09-25 03:44:37 följande:
    Sex - vänta eller?Jag blir väldigt upprörd av den här frågan, just därför att i mitt liv höll det på att gå riktigt illa, på grund av outforskade, inlärda attityder hos mig. Jag gifte mig med den som var min första sexuella partner. I efterhand (jag har skilt mig) ser jag hur mina egna undermedvetna attityder fanns med; både från kyrkligt håll och från media kommer budskapet att sex blir hur bra som helst, det är bara en fråga om teknik eller hänsyn. I en broschyr (?Värt att vänta på?) minns jag att jag läste att man behöver inte ?prova om man passar ihop sexuellt?, utan alla av motsatt kön passar ihop - frågan är om man älskar varandra tillräckligt för att anpassa sig till varandras behov. Och från tidningar, böcker, TV-program strömmar budskapet att ditt sexliv kan bli fantastiskt, om du bara jobbar lite mera på det. Så i vårt äktenskap hade jag alltid dåligt samvete. För det där med sex var inte så fantastiskt, och jag trodde att det berodde på att jag var för stressad, att jag inte hade rätt teknik, att jag inte var tillräckligt utbildad, att jag helt enkelt inte var tillräckligt duktig på att vara duktig på sex - för enligt alla andra så borde det ju vara bra om man bara anstränger sig, ?jobbar på det?. BAH! Nu vet jag, att sex, liksom alla andra områden, kräver en viss personkemi, vissa förutsättningar. Finns inte förutsättningarna, blir det inte bra, hur du än anstränger dig (Inte ens om du är gift med personen...). Därför menar jag, att det faktiskt är att föredra att lära känna sig själv, och olika personer, sexuellt, före du slår dig ner med en livspartner. Inte så att jag förespråkar att gå in för att ha många partners, men tillåt dig själv att få lite erfarenhet. Hur du än gör, så har du ett förflutet när du gifter dig. I ditt förflutna ingår olika möten med olika människor, varför inte också möten med människor som varit till hjälp för dig att lära känna din kropp och dina behov, så att det verkligen blir RÄTT när du nu träffat din livspartner?! För er som gifter er med den som är/blir er första sexuella partner, önskar jag allt gott.
  • shakynose

    Tack för att du delar med dig av din upplevelse, det låter som en tuff insikt. Jag tycker definitivt att du har en poäng i att media framställer sex som något som fungerar bara man anstränger sig lite, och att det i sin tur kan leda till slutsatsen att sex kommer att fungera om man äslkar varandra tillräckligt mycket för att anstränga sig för varandra. Ibland stämmer det kanske, men jag tror inte på det alls.


    rowan skrev 2009-09-25 03:44:37 följande:
    Sex - vänta eller?Jag blir väldigt upprörd av den här frågan, just därför att i mitt liv höll det på att gå riktigt illa, på grund av outforskade, inlärda attityder hos mig. Jag gifte mig med den som var min första sexuella partner. I efterhand (jag har skilt mig) ser jag hur mina egna undermedvetna attityder fanns med; både från kyrkligt håll och från media kommer budskapet att sex blir hur bra som helst, det är bara en fråga om teknik eller hänsyn. I en broschyr (“Värt att vänta på”) minns jag att jag läste att man behöver inte ‘prova om man passar ihop sexuellt’, utan alla av motsatt kön passar ihop - frågan är om man älskar varandra tillräckligt för att anpassa sig till varandras behov. Och från tidningar, böcker, TV-program strömmar budskapet att ditt sexliv kan bli fantastiskt, om du bara jobbar lite mera på det. Så i vårt äktenskap hade jag alltid dåligt samvete. För det där med sex var inte så fantastiskt, och jag trodde att det berodde på att jag var för stressad, att jag inte hade rätt teknik, att jag inte var tillräckligt utbildad, att jag helt enkelt inte var tillräckligt duktig på att vara duktig på sex - för enligt alla andra så borde det ju vara bra om man bara anstränger sig, “jobbar på det”. BAH! Nu vet jag, att sex, liksom alla andra områden, kräver en viss personkemi, vissa förutsättningar. Finns inte förutsättningarna, blir det inte bra, hur du än anstränger dig (Inte ens om du är gift med personen...). Därför menar jag, att det faktiskt är att föredra att lära känna sig själv, och olika personer, sexuellt, före du slår dig ner med en livspartner. Inte så att jag förespråkar att gå in för att ha många partners, men tillåt dig själv att få lite erfarenhet. Hur du än gör, så har du ett förflutet när du gifter dig. I ditt förflutna ingår olika möten med olika människor, varför inte också möten med människor som varit till hjälp för dig att lära känna din kropp och dina behov, så att det verkligen blir RÄTT när du nu träffat din livspartner?! För er som gifter er med den som är/blir er första sexuella partner, önskar jag allt gott.
  • feministbrud

    Kul att du delar med dig av dina erfarenheter, Rowan. Och rosesarered, det var ju inte det hon menade. Jag håller med om att tjejtidnignar i synnerhet riktar in sig på att det bara är en fråga om teknik och övning.

  • Stefan09

    Vi väntar båda två eftersom vi anser att det hör till enheten i äktenskapet! Sen är det ju inte så svårt att vänta om man väl går in för det och vill det tillsammans. För oss handlar det mest om respekt dels inför varandra och dels inför Gud.

  • feministbrud

    Respekten till gud lägger jag mig inte i, men vad har respekten till varandra att göra med att man väntar? Är det inte respektfullt att ligga med sin partner om denna är kåt och vill (och man vill själv)? Jag kan inte se varför det skulle vara respektlöst.


    Stefan09 skrev 2009-09-26 00:19:17 följande:
    Vi väntar båda två eftersom vi anser att det hör till enheten i äktenskapet! Sen är det ju inte så svårt att vänta om man väl går in för det och vill det tillsammans. För oss handlar det mest om respekt dels inför varandra och dels inför Gud.
  • JustMeAndMyLove

    Haha, nä jag kan inte heller se hur par är respektlösa mot varrandra på så sätt, tvärt om, intimitet kan väl bara vara av kärlek om det finns just respekt?


    feministbrud skrev 2009-09-26 17:56:51 följande:
    Respekten till gud lägger jag mig inte i, men vad har respekten till varandra att göra med att man väntar? Är det inte respektfullt att ligga med sin partner om denna är kåt och vill (och man vill själv)? Jag kan inte se varför det skulle vara respektlöst.
  • CeKe

    Jag håller för visso med er, men de par som ser det som respekt till varandra att vänta, har ju också all rätt till att se det som att det är av respekt..

    Jag har verkligen inte väntat med sex, utan var rätt tidigt ute i tonåren. Inte ångrar jag nåt heller, utan mina tidigare erfarenheter av sex och förhållanden är ju en del av den person jag är idag. Och jag trivs med mig själv och vet vad jag vill ha och inte vill ha idag =)


    JustMeAndMyLove skrev 2009-09-26 20:10:33 följande:
    Haha, nä jag kan inte heller se hur par är respektlösa mot varrandra på så sätt, tvärt om, intimitet kan väl bara vara av kärlek om det finns just respekt?
  • JustMeAndMyLove

    Absolut, om en eller två vill vänta så respekterar man ju dennes vilja och önskan, det är a-o i ett förhållande.
    Själv ångrar jag mycket av tonårens sexhets :/ Inget jag mår dåligt över men jag hade velat kunna haft först agången med någon jag haft ett förhållande med och älskat.. I min krets var det mer nått som "måste göras".
    Men som du säger, det gör än till den man är också och det ångrar jag inte ;)


    CeKe skrev 2009-09-26 21:47:21 följande:
    Jag håller för visso med er, men de par som ser det som respekt till varandra att vänta, har ju också all rätt till att se det som att det är av respekt..Jag har verkligen inte väntat med sex, utan var rätt tidigt ute i tonåren. Inte ångrar jag nåt heller, utan mina tidigare erfarenheter av sex och förhållanden är ju en del av den person jag är idag. Och jag trivs med mig själv och vet vad jag vill ha och inte vill ha idag =)
  • CeKe

    Känner igen det där! Jag kunde ju knappt vänta tills jag fick det avklarat och trodde aldrig det skulle hända mig, men ändå var jag bara 15 när jag förlorade oskulden... Och ja, håller med dig om att jag så här på äldre dar kan tycka att det skulle ha varit finare om det var ngn jag haft ett förhållande med. Men samtidigt är det ändå ett rätt roligt minne, på det sätt det blev =)


    JustMeAndMyLove skrev 2009-09-26 21:49:53 följande:
    Själv ångrar jag mycket av tonårens sexhets :/ Inget jag mår dåligt över men jag hade velat kunna haft först agången med någon jag haft ett förhållande med och älskat.. I min krets var det mer nått som "måste göras". Men som du säger, det gör än till den man är också och det ångrar jag inte ;)
Svar på tråden Vänta med sex