Det är de jobbigaste tankarna, "varför fatta jag inte" tänker jag än. Men tiden läker faktiskt en del och det blir lättare. Eller snarare så går det längre och längre stunder mellan de gångerna man tänker på det och mår dåligt. Konstig förklaring kanske..
Men det är viktigt att veta att det hjälper ingen att gå och må dåligt. Även om jag kan tänka mig att just bröllop inte känns så där jättekul så nära inpå :(
Boomtown skrev 2009-08-29 16:56:40 följande:
Tack för ert stöd! Det uppskattas verkligen.Så många minnen kommer åter. Det var delvis därför jag ville gifta mig borgerligt. För att slippa få begravningskänsla och att slippa ta loven förbi min systers grav som vi alltid måste göra vi varje dop och så. Men nu har styvmors kusin tagit livet av sig, begravning i fredags och nu min brors bästa vän. Man kan ju fråga sig om en högre makt vill något särskilt med oss.Jag tror inte att han klarar sig. Hans mamma sa att det var mycket kritiskt. Han ligger på IVA och vi får ingen info. Jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken och det är det enda det pratas om här. Så jobbigt!!JustMeAndMyLove:Så fruktansvärt för dig!! Man funderar ju på om man kunde ha gjort något annorlunda, hjälpt till, avvärjt det hela. Men ofta så har de bestämt sig redan och går inte att stoppa. Hur känns det för dig nu? Du har väl svåra stunder än?