Till er som är gifta - Vem har gått in med sin pappa?

Jag gick in med min pappa och det var jättefint. Jag tyckte det var helt underbart att se min rödögda m2b som stod vid altaret och väntade på mig. Han hade inte sett min klänning heller så det blev som första gången han såg mig med klänning och allt. Jag skulle göra om det utan tvekan då det blev helt perfekt!!

Jag gick in med min pappa

Hejsan! Jag är ännu inte gift. Men nästa juni ska min pappa följa mig till altaret, där min blivande väntar. Vår präst såg inget konstigt med det alls! Var vanligt sade han iaf.

Min man eller jag såg ingen som helst "kvinnoförnedrande, omyndig eller överlämnande" symbolik i den handlingen så jag hade sällskap med min pappa in.

Hade min mamma varit i livet så hade hon varit ett lika självklart val...så för oss hade det ingen "mansdominerande" symbolik alls!

Vandra genom livet gör jag ju jämt med min man så han kände sig inte alls bortkommen i den handlingen...inte för att jag fattar vad debatten går ut på i denna "bli inledd eller inte"-frågan...

För oss var det ett fullständigt naturligt val...och det blev så bra så!

Jag blev också eskorterad fram utav min pappa, inte överlämnad, men han gick med mig. Det var jättekul och otroligt pirrigt att se min blivande där frame, fin och ståtlig, och så fick jag en alldeles speciell stund med min pappa ute i vapenrummet när vi hörde orgeln som började spela, en stund som jag aldrig mer kommer att uppleva igen men som etsat sig fast i mitt minne för alltid.

Jag blev också eskorterad av min pappa. Jag och min man möttes vid sista bänkraden och tog de sista stegen som ett par. Allt var superfint, men vi var sååå nervösa bakom dörrarna så pappas hand den skakade, när jag kom fram till altaret med min man så var vi båda svettiga om handflatorna.När prästen gjorde små miner så blev vi genast lugna och vigslen gick jättebra. Lycka till

Har du inga bilder man kan få se?
Lilla Fru L skrev 2009-09-15 13:09:43 följande:

JAG!!!!
ministern va lite emot det. hon sa till mig att så länge jag vet vad det står för, så länge jag vet att sveska kyrkan är emot det och att det kan händer att man få en reaktion från gästerna...
Va? tänkte jag...
jag vet vad det betyder för mig, och inga av mna gäster skulle agera så jag gjorde det..
jag är ju 45, så det är knappast att någon ha tvingat mig!!
vi gjorde ungefär som Pluggisen.

OBS låt inte dig själv bli "mobbad" av olika åsikter, det kan händer härinne att vissa bara SKA få fram sina åsikter om Tvångs giftermål mm och att bruden ska få väljer själv och inte bli lämnad från en man till en anna som en objekt mm mm
Gör som ni ville med vigselförätterens godtycke.
...och en en underbar dag! det hade vi

Jag gick in med mina två pappor (min biologiska och min plastpappa). Det var så magiskt, att gå mot min blivande man som väntade på mig så fint. Och att jag gick tillsammans med mina pappor, brudnäbbarna/näbbar och vår son som var ringbäraren till ingångs musiken blev väldigt kännslomässig för mig. Jag började redan där få tårar i ögonen och kämpade för att hålla dom tillbaka!

Alla sa sedan att dom tyckte att det var SÅ himla fint och att ingångsmusiken var jättebra! Vi hade "Annie´s song" som ingångs låt för att vi ville inte ha någon "pampig" bröllopslåt som t.ex Mendehlsson (stavning?) när jag inte gick in i kyrkan med min blivande.