Då var det bestämt!
Slutet på Augusti 2011 smäller det! Då blir det skogsbröllop och middag och fest i partytält, färgtema i grönt, brunt och orange. Medelhavsbuffé, standupkomiker och dj.
Fan vad jag längtar! Nu i Oktober när vi kommer hem från Norge ska vi boka in sakerna och ta tag i alla smådetaljer och leta efter våra drömkläder om vi inte hittat dem än :)
*drömmer*
Känslan är helt underbar när man väl har satt sig ner tillsammans och bestämt sig, helt skön känsla!
Grattis! 
Åh, efter alla era bekymmer unnar jag er verkligen en riktigt härlig bröllopsdag!
Och ett lugnt o behagligt liv både innan och efter, förståss.
Tack så mycket :) Känns underbart trots att det är långt kvar. Det var den ekonomiska biten som behövde klicka bara, nu är det mesta löst och resten hinner vi spara ihop :)
Förresten, du skrev ju för ett tag sen ang att din sambo var deprimerad osv och det gick ut över dig, hur gick det?
Sökte ni någon?
Anledningen till att jag undrar är för att min sambo har förändrats lite och han blir väldigt lätt irriterad nuförtiden för saker och ting, det går ibland knappt och prata med honom utan att han liksom blåser upp o man har fått sig en utskällning.. och så är han ofta inte på "humör" som han säger och jag
Min sambo har lidit av deprission i över 2 år men efter att hon bytt medecin blev hon mycket värre nu i höst. Det gick ut över vårt förhållande och det var svårt att hålla rutiner igång så som städning och rasta hunden etc. eftersom jag pluggar hela dagarna 5 mil bort.
Men nu får hon hjälp av en klinik i Gävle då hon inte vill gå KBT utan psykoanalys och vi hoppas på att hon får byta medecin om en vecka då hon träffar läkaren.
Så det ser ljusare ut även om det är långt kvar innan hon kommer må bra.
Mitt råd till dig är att söka hjälp via er husläkare men var högljud för det krävs tyvärr. Det är 3 månader väntetid (minst) för en bedömmning och det ta ännu längre tid att få komma till psykolog. Det misstag vi gjorde nu var att vi lät husläkaren sköta hennes medicinering med psykofarmican (antidepp). Hade M varit i en "vanlig" deprission skulle det räcka men nu tycder ju mycket på att dte är bipoläritet och då är det bättre att ha en läkare som är specialiserad på rätt sorts medecinering. Inget ont om husläkaren, hon är jättebra! Men man kan inte kräva att e läkare ska ha koll på exakt allt :)
Lycka till och hoppas det grå bra för er :)
Vad roligt för er! Skönt att alla bitar verkar lösa sig också
