Bjuda tillbaka

Vi kommer inte att bjuda tillbaka.Sambon var på ett bröllop på flera år sen,innan mig.Och det är inga vi umgås med direkt.

Man skall bjuda de man vill.

Jag blev bjuden på min kusins bröllop för ca 5 år sedan. Blev superförvånad över inbjudan då vi inte setts på ca 5 år innan dess och innan  dess var vi väl barn. Tanken var jättefin (att dom ville ha oss med) och jag och min partner tackade ja. Men helt ärligt hade jag hellre inte åkt till andra sidan Sverige för att gå på bröllopet men jag kunde inte med att tacka nej då vi ju knappt kände varandra och jag inte ville såra. Vi har setts en gång sedan bröllopet för 5 år sedan och tanken har slagit mig hur jag skall göra nu när det är dags för oss... usch! Bjuder man honom så måste man ju bjuda hans hustru (har bara träffat henne en gång, dessutom måste jag ju då även bjuda mina två andra kusiner och deras partners (känner jag). Rörigt!

Skulle vi bjuda all så skulle vi lätt komma upp i 100 pers. Vi vill ha ca 50-60 pers.

Jag har samma dilemma.

Var på ett bröllop för ca 5 år sedan och sedan dess har jag träffat denna person kanske 3 gånger, de senaste två åren inte alls. Så jag inte haft någon tanke på att bjuda henne.

Men nu är hon nagelkosmetolog (eller vad det nu heter) och ska göra mina naglar inför bröllopet. Då kom jag på att hon kanske förväntar sig en inbjudan...

Sambon var på två bröllop innan vi träffades och har ingen kontakt med något av de paren längre förutom via facebook typ. Det ena paret har vi träffat en gång, men det är nästan två år sedan. Vi bjöd inte dessa två par.

Visst kan vi känna oss lite dumma, men jag tycker ärligt talat inte att de borde bli så förvånade eller ta illa upp.... hoppas jag...

jag tycker att man ska bjuda tillbaka om man fortfarande umgås men jag tycker inte att det låter som att ni gör det i det här fallet så då måste du väl inte. När vi skulle skicka ut våra inbjudningar så tog vi vägledning i detta "skulle vi bli sårade om vi inte blev bjudna på deras bröllop?" Om svaret var nej så blev man oftast inte bjuden (några släktingar blev bjudna ändå för att man "måste")

Det är lurigt! Och hur gör man med såna man blivit inbjuden till men inte gått på?? Vi hade ett sånt par. 

Ja, kanske det. Men detta var ett par vi absolut aldrig umgås med, blev riktigt förvånade att vi blev inbjudna till o med, så vi bjöd faktiskt inte tillbaka. Var tvugna att dra en gräns nånstans. 

Jag har en bekant som är närmre 40 år och han är med i frikyrkan precis som hela hans släkt. Som bekant är det mycket populärt att gifta sig i kyrkliga sammanhang vilket betyder att han har varit på ungefär 40 bröllop de senaste 20 åren. Han uttryckte omöjligheten att bjuda alla dessa par (80 vuxna plus mängder av barn) den dag han själv ska gifta sig.

Jag själv var på bröllop för inte ens två år sen där jag typ aldrig träffar paret längre eftersom jag egentligen känner dem genom en kille jag dejtade förr. De är inte bjudna eftersom vi inte har hörts det senaste året. Stötte på dem i söndags och de var jättetrevliga. "Hur går det med planeringen och allt? Roligt att ni ska gifta er" Doh..! De yttryckte inte någon bitterhet men det känndes ju liiite jobbigt ändå...

Hm. Vi kanske låter bli att bjuda dem då, trots allt. Det kan ju tänkas att de blir besvikna om de har hoppats på att bli bjudna men det får jag ju försöka stå ut med i så fall...

Vi har tur när det gäller just det här. Kyrkan tar inte mer en max 70 pers. Vi kommer ha 60 för att det inte ska bli för trångt och sen vill vi ha utrymme om någon mot förmodan tar med sig någon som inte är bjuden som någon nyträffad pojkvän eller så. Men det är ganska sjönt att kunna skylla på platsbrist när man inte kan bjuda folk. Har några till vi igentligen hade velat ha med på vigseln men eftersom vi har platsbrist och det är stora familjer har vi valt att prioritera bort dom för närmare släkt och vänner.