I vått & torrt, genom allt & inget -tillsammans

Flamman: men åååh. *kramar om dig så hårt jag bara kan*

Ninnis: det är så roligt!

Ninnis: det är så roligt!

Nu blev det jag skrev två gånger, men jag känner att det inte gör något. Skriver det en gång till.
Ninnis: det är så roligt!

Ninnis: jag var också på hälsosamtal så tidigt nu senast och kände något liknande. Det var jag inte första gången jag var gravid, för det är något de börjat med nyligen. I alla fall här uppe.

Fru E: skriver under på det. *håller krampaktigt tummarna*

Nu har jag ringt FK. Hittills har jag blivit lika förvånad varje gång, för jag har knappt behövt vänta i telefonkö alls.
Uppnått idag: en handläggare som har mitt ärende ska ringa till mig. Har jag inte hört något innan fredag ska jag ringa och trycka på igen. Jag tror att det inte går att nå längre just nu, så jag får väl känna mig nöjd för tillfället. Eller har jag blivit bortkollrad igen?

Hej, Bruttan! Välkommen tillbaka till norr. Lycka till med "eländet".

Åh, Helipanzerfamiljen återförenade i Gävle, äntligen!

Fru Sy: skickar kramar till dig i din oro och dina nojjor. Önskar att du ska få njuta av graviditeten.

Andbeyond: sparkar! Myyys.

Flamman: kramar och åter kramar i det ni är i nu. Du vet ju att ni har slagit in på rätt väg med behandlingar och mediciner. Hoppas att din make snart kan vila i det och känna att han får må bättre av det. Och givetvis sluta säga sådana elaka saker.

Villemoa: Jobbig natt. Men snart får ni träffa Puerto på riktigt! Snart.

Fru E: kramar och peppar.

*Lyssnar efter follikelpopcorn.*

Vet inte om jag nämnde det förresten, men jag fick tag i min läkare i fredags och hon vill sjukskriva mig, i alla fall deltid, pronto. Hon beklagade att hon inte kan göra det utan att träffa mig och att hon typiskt nog ska vara borta hela den här veckan. Hade jag ringt tidigare på fredagen hade jag kunnat få träffa henne redan då. Så på måndag har jag tid hos henne.
Undrar om hon kommer ihåg mig (utan att tjuvkika i journalerna alltså ). För runt ett år sedan tog hon en massa prover på mig och skickade mig till slut till kvinnoklinikens kurator. Tänka sig, det är bara ett år sedan!

Fru Bygg: bra att du är hemma från jobbet när du mår sådär. Hoppas du får känna dig bättre snart.

Tack, jag mår hyfsat, tror jag. Börjar känna av en del av de klassiska graviditetskrämporna som halsbränna, foglossning och svullna fötter och händer (vigselring och förlovningsring? Inte en chans ) , men än så länge är det fullt hanterbart. Jag är fruktansvärt trött för det mesta och det börjar vara tungt att släpa runt med småttingarna. Vissa dagar gör det riktigt ont i ryggen och i magen och det tynger i bäckenet. Därför ringde jag läkaren, för det är för jobbigt med heltidsarbete nu. Förhoppningsvis löser det sig med havandeskapspenningen och då lägger jag ner arbetet helt om några veckor.
Annars är det fint.

Lanovia: pussa lilla E från mig. Klappa din fina hund också.
*kramar lanovia*

Hej. Jag slog på datorn för att kommentera en massa, men nu står det stilla i huvudet och jag sitter mest och klipper med ögonen. Maken sitter bredvid och ler och säger att jag är jättesöt när jag är jättetrött. Men jag tror att han egentligen tycker att jag ser rolig ut...

Bruttan: Vi blev så glada över kläderna. Det blir fint med orkidéer.
Och så fint med din makes marschaller.

Blev riktigt överraskad idag när chefen kom och förkunnade att de ringt honom från FK. Jag blev lite nöjd, för det betyder ju att någon har plockat upp mina papper. En stund senare ringde samma människa till mig och ställde frågor angående de tunga och mindre tunga lyften. Nu ska hon läsa lite mer och sedan kommer beslutet någon gång nästa vecka. Ännu ett steg längre.

Nu kom maken och ville ha lite hjälp. Då insåg jag att jag har suttit med det här inlägget i kanske tio minuter... gää-ääsp!