Fru E, roligt att se dig här Härligt att flytten gått bra och att ni har installerat er i nya huset.
Fjällbruttan! Så du går an, hinner du alls vila Jag blir nästan orolig. Men du har ju verkligen duktiga töser som hjälper dig. Hoppas mina blir lika duktiga.
Igår var min T på så dåligt humör och hon är så EMOT mig och det jag säger hela tiden, precis som en tonåring, men när maken tar ett snack med henne så går det bra. Igår kväll när jag frågar henne varför hon blir så arg och bråkig, om det är nåt jag gör eller säger eller om det är något annat som trycker henne, så sa hon att hon inte vet själv. ATt hon vill dö, att hon ändå inte vara ett sånt barn som jag vill (?!) och att hon är olycklig, det känns tomt i hjärtat och att hon har inga kompisar.
Jag blev helt förskräckt ! Det är inte första gången hon säger att hon vill dö.. Vet ni hur dålig man känner sig som mamma...
Kompisar har hon, men kanske inte så många riktigt nära.
Hon sa bl a att "jag har bara en familj och inget mer". Som att det är så lite
jag börjar självklart rannsaka mig själv; ställer jag för höga krav på henne, är det därför? Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra.
Lilla K hade inte riktigt somnat när vi hade vårt snack och helt plötsligt säger hon:
"T, när du säger så där blir jag ledsen. Det känns som att jag inte är nån bra lillasyster" Lilla pluttungen ♥.