Ninnis: ang Robbie Williams. Visst är det bra att du köpt biljetter, men jag håller med Lanovia där; När man har fött ett barn så brukar ens prioriteringar ändras ganska så radikalt. Sannolikheten är ganska så stor att du inte VILL gå på Robbie när du har en tvåveckors bebis 
.Men biljetten lär ju inte bli några problem att bli av med.
Jag är helt slut. Har haft en bråkig helg hittills. Maken har inte börjat prata med mig förrän nu, sen i torsdags alltså. Och det med mycket lirkande. Och lite hjälp med Skypeuppkoppling till familjens privatkurator, min bästa vännina, befinnande sig i Indien!
Jag har i alla fall tagit mig iväg med flickorna till kyrkan idag och de sjöng så fint. Barnkören har ju förlorat en medlem under året, flickan som omkom i bilolyckan i somras 8 år gammal. Alla barnen tände ljus för henne och sjöng en sång. Alla i kyrkan grät, och jag behöver väl inte säga att jag grät floder, av många anledningar.
Min arbetsgivare blev jättebekymrade över min situation och vad läkaren sagt. De vill stötta mig så mycket de kan, så att jag inte går in i väggen. De frågade på vilket sätt de kan hjälpa, förutom att inte belasta mig med nya, svåra arbetsuppgifter under en tid. Jag VILL ju jobba, men jag känner att jag är inte lika skärpt som vanligt. Nya, kluriga grejjer känns som oöverstigliga berg att ta sig an. Rutingrejerna däremot känns okej, men det går lite långsammare än vanligt eftersom det snurrar så mycket annat ihuvet just nu.
Det förstod de.
De vill ändå att jag jobbar om jag orkar, och jag tror själv att jag behöver jobbet, att ta mig dit, träffa kollegorna och skingra tankarna lite grann.
De frågade om det skulle hjälpa att jag fick gå hem tidigare, göra något ett par timmar bara jag, något för mig själv. De har ju fattat att hemma är det ingen vila, det är ingen frizon. De föreslog att jag t ex går hem tidigare, för att promenera, ta en fika, eller träna om det är det som jag vill. Nu är träningspassen oftast på lunch eller på kvällen. Men jag tror att det kan vara en hjälp, rent fysiskt i alla fall, för jag har ju så ont i axlar o rygg. Samt att det brukar rensa ur "systemet" ganska bra. Det gäller bara att orka ta sig dit.
Vd:n sa att jag behöver inte få löneavdrag eller nåt sånt för att gå på kuratorsamtal, massage, kinesologi, träning eller om jag går hem tidigare. Så den ekonomiska aspekten behöver jag inte oroa mig för. FAtta så jävla skönt!!! Otroligt vilken bra arbetsgivare jag har. Är själv förvånad. Att de bryr sig så mycket. Alltså tycker de förmodligen att jag är rätt mycket värd för dem.
I alla fall så blir jag lite ledsen att jag har NOLL stöd här hemma och 100% stöd på jobbet.
Hemma är en krigszon 
Okej, nu gäller det bara att härda ut och hålla ihop tills maken börjar ta sin medicin och den börjar ge verkan. Det kan ta ett tag, så jag behöver vara stark psykisk och fysiskt.
Jag ska också se Så mycket bättre med flickorna. Vilket bra program det är!
Kram alla fina.
JUst det: Blomskottet, hur mår ni idag?
Jag går ju en gång/v med K på Lek o Plask, men då är det lite stressigt. Så simma själv ska jag absolut göra
Blomman 
9 grader! Elda på du.
Keep on elding, Blomman 
Idag har vi sexårig förlovningsdag. Kul. Igår gjorde jag Förälskade kräftstjärtar till middag med vitt, ekologiskt vin "Leva". Men han vägrade äta med oss. Idag bjöd kören barnen på pizza/hamburgare på stans Kinarestaurang efter familjegudstjänsten. Jag erbjöd honom komma och fira med mig där. Men NEJ. NU sitter han och äter mina förälskade kräftstjärtar... Bättre sent än aldrig.
Här faller snön, hittills ca 20 cm!
Dessutom är min mens 5 dagar sen...
