Vi har kört droppe-på-handledstricket men det är ju svårt att känna exakt. jag tror som sagt snarare mjölken har varit för kall, framför allt efter en stunds försökande.
Obs. termometern använde vi bara på bröstmjölk bara för att den inte får bli för varm. Ersättningen värmer vi bara på "fri hand" 
Jodå vi kom iväg igår. Jag kände blickarna när jag rullade in en tvillingvagn och hade med mig en 4-åring in i lunchrusningen (jag frågade snällt om jag fick ta in vagnen pga att jag inte kan mata båda på en gång annars). Men det gick lugnt och stilla till. Moa är guld att ha med sig, sitter snällt och väntar el går försiktigt runt och tittar lite - inget spring el hoppande, inget gnäll etc.
Men idag är jag superfrustrerad. Hade trott att Moa var frisk (hon har varit pigg i 2 dagar vilket är ganska arbetskrävande för då ska hon stimuleras och jag har redan fullt upp med tvillingarna) och jag hade tänkt skicka henne på dagis idag. Jag höll henne ändå hemma en extra dag iom att den här konstiga sjukan kom tillbaka förra gången. Maken ringde igår kväll och friskanmälde henne. En timme senare ser hon blek ut, äter inte upp sin pannkaka (misstänkt!) och lägger sig med en filt i soffan. Jahapp, 39 gr feber igen! 
Jag som ska på ansiktsbehandling idag och färga bryn och fransar. Tanken var att Moa skulle vara på dagis och min mamma skulle rulla tvillingvagnen under tiden. Istället fick jag avboka ansiktsbehandlingen. Jag är så otroligt trött på att bara ta hand om barn just nu - jag får liksom inte en minut för mig själv. Om jag ens tänker på att sätta mig ner så vill Moa bli läst för. "Kan du sätta på en film mamma, kan du läsa för mig, kan du rita med mig?". Kan man ju inte säga nej till. Men jag då?! När jag ska JAG få sitta ner och ta en kaffe, läsa en sida i tidningen? Blä. Förlåt för politiskt inkorrekt uttalande.
Och till råga på allt missade jag att vakta Bedas "skarv" så hon vaknade efter 40 min och gick inte att söva om. Så efter 5 min vakentid är hon grinig också. Japp, precis vad jag behövde idag. 
Jag tror att din syrra är rätt ute.
Under parvlarnas första halvår sade jag till alla som undrade att nej då, det är inte så jobbigt, de har inte ont någonstans och de skriker ju inte så mycket. Jag tror att jag intalade mig själv att det inte var jobbigt och att jag inte saknade egentid. Jag trodde att det berodde på ovana i föräldraskapet att jag blev vansinnigt stressad när saker och ting inte gick som på räls. Sedan slog min hjärna bakut.
"Jag har nog inte tillåtit mig själv att tycka att det är jobbigt", sade jag till min läkare när det hade börjat sjunka in att jag kanske led av någon form av utbrändhet.
"Så klok du är", svarade hon. "Jag tror också att det är så."
Och jag tror att allt kommer att bli bättre om jag erkänner att det är riktigt jobbigt ibland. Jag kan ju alltid tillägga att det ofta är kul också. 
Innan jag glömmer:
Heloise: jag har haft nidisar! Både med Moa och med tvillingarna. Jag tror att jag även hade det med mitt MA. JAg håller tummarna! Vad spännande med ett ev plus igen, det känns som lääänge sedan man höll tummarna för sånt 
Daa: oh vad gulligt med parvlarna!
EA: jag är gärna med på en Skåneträff om det blir någon!
Hon går där lugnt och tjatar på ungen så han stänger till öronen ännu mera. Han gör helt enkelt precis som han vill.
Tja där hade vi dagens skur tror jag
Ninnnis: kul att det funkade med flaskan, ni är på G! Det gäller att vara enträgen ibland.
Moa är iaf utan feber idag så vi ska iväg till en lekplats och träffa hennes dagiskompis (med mamma och lillebror) och fika lite. Jag är så glad! Träffa lite folk - jippiiieeee!!! Fylla på energidepåerna. Och idag är det fredag, alltid trevligt! Vi funderar på att göra en laxburgare med asiatiska smaker ikväll.
Jag hade gärna velat vara med på er kräftskiva imorgon men men... next time?
Lanovia: usch för att må då dåligt! Jag vet vad jag talar om för jag mådde S-K-I-T sista veckorna av min graviditet. Det var det jobbigaste jag gjort rent fysiskt. Och visst känns 9v som en evighet!!! 2 dagar kan också kännas som en evighet i de sammanhangen... Har du kollat upp dig så att du mår fint i övrigt, med blodtryck etc? JAg har förstått i efterhand att jag mådde så urkasst mycket pga min havandeskapsförgiftning, så det var inte bara "inbillning". Inte för att jag tror du har det, men värt att kolla upp ändå?
