I vått&torrt när midvinternattens köld är hård

Åh Blommis!  Vilket besked du fått! Hoppas du snart får tid för återbesöket och fortsatt utredning. Det positiva är ju att du äntligen blir ordentligt utredd och alla "små obetydliga symptom" nu läggs samman och bildar något logiskt, precis som du skriver.

Din dröm kunde ju inte vara mer på pricken tycker jag. Vi är ju alla ensamma innerst inne om allt. Hoppas dock att du har bra stöd från sambon och din övriga familj. Har ni berättat för Blompojken?

Jag tänker på dig och skickar de största kramar och en vacker tulpanbukett!

I övrigt får jag väl bidra med lite vardagsprat om mitt liv. Var på rutinbesök hos MVC idag och när hon frågade hur bebisen rörde sig svarade jag sanningsenligt att den rört sig lite mindre de senaste dagarna men det är väl normalt när det börjar bli så här trångt på slutet? Njae, det tyckte hon nog att vi borde kolla upp så jag fick åka till stora sjukhuset och ligga med CTG en halvtimma plus en ultraljudskontroll av överläkare. Kände mig inte så orolig eftersom hjärtljuden lät fina hos barnmorskan innan jag åkte och väl på sjukhuset visade sig allt se finfint ut. Men väldigt skönt att få en grundlig check så här på övertid att allt såg bra ut.

Vilket härligt kort-sportlov Flamman! Lät helt underbart!! Hoppas ni får fint väder i helgen så du kan åka lite längdskidor.

Välkommen hit Anne! Och lycka till kärlekensbrudpar!

Hej!

Jag har inte alls läst ikapp nu, men ville bara kika in och berätta att vi har fått en dotter!!!

I måndags, 12 dagar över tiden, startade det faktiskt helt av sig själv och förlossningen gick så fantastiskt bra! Vilken otrolig skillnad mot igångsättningen förra gången!  Är så himla nöjd! Förutom att jag sprack en hel del den här gången också var det verkligen en drömförlossning! Precis som jag ville ha den.

Hade lite småkänningar när jag vaknade vid 5.30 på måndagsmorgonen men trodde inte att det skulle bli något mer så sa ingenting till maken som åkte till jobbet strax efter. Hade hand om A på morgonen och det gick bra trots att jag hade regelbundna värkar, de var så korta kanske 5-10 sekunder. Lämnade på dagis strax efter 8 och när jag kom hem la jag mig i soffan, helt säker på att allt skulle stanna av då. Men det gjorde det inte till min stora förvåning! Satt med papper och penna och skrev ner värkarna. Kände mig så lugn och det var inget problem alls att hantera smärtan, så skönt att vara hemma!! Ringde in till förlossningen som tyckte jag skulle ringa hem maken eftersom han hade 40 min resväg hem så det gjorde jag. Medan han duschade och åt lite blev värkarna tätare och längre så jag ringde in igen, detta var vid strax före 11. När jag pratade med dem gick vattnet & vi bestämde oss för att åka in. Vi har 30 min till Danderyd och i bilen kände jag att krystvärkarna inte var långt borta! Vi hann bara vara inne 40 min så var hon född!  Fick föda stående på knä mot sänggaveln den här gången & det gick så bra!

Oj nu kom visst maken hem med A. Måste leka med tåg nu...

Oj, Blomman. Jag inser att det hänt en hel del under min frånvaro i tråden. Skriver under på precis allt som Flamman formulerade så bra. Stora kramar!!

Håller tummarna för positivt besked hos Försäkringskassan och såld villavagn!

Sitter och försöker välja ut dopsånger, tårarna bara flödar. Precis samma som med A... Mycket är väldigt mycket enklare den här gången, men kärleken till barnet är lika stor.

Den här t.ex. Är den inte helt underbar?


">

GRATTIS!! Så roligt!!

Det är ju verkligen underbara nyheter!

Kram till dig Blomman som har så mycket ovisst hängande över dig. Först och främst hoppas jag ni får villavagnen såld (vad är det för något förresten? En typ av husvagn?), så ni får lite pengar och bara kan släppa den där surdegen eller vad man ska kalla det. Energitjuv kanske? Nåväl, bort med den! Sedan håller jag tummarna för att du får ett positivt besked från Försäkringskassan så du inte behöver den oron också! Herregud, ibland blir jag så arg på hur det funkar i det här landet!!

Ja visst är det? Jag har kommit på att jag har jättesvårt att förstå vad engelska låtar handlar om... Tycker inte jag är så himla dålig på engelska, men jag hör liksom inte vad de sjunger. När A var liten och hade svårt att somna började vi se på TV med lågt ljud och med text-tv på. Det var kanon när det var Så ska det låta, Doobido eller Melodifestivalen kom jag på! Så jag har nästan jämt text-tv på fortfarande även om vi har normalhögt ljud numera.

Och yes, han skrev låten till sin dotter och den är ju sååå fin! Vi har turen att ha två unga tjejer i släkten som är fantastiskt duktiga på att sjunga så jag hoppas någon av dem är tillgängliga när det blir dags för dop i sommar.

Nej det kanske är svårt att få till ett bra arrangemang på den låten i kyrkan? Jag kan totalt ingenting om musik & sång. Tror du den blir bra med bara pianokomp t.ex.? Tänkte att den blir fin i slutet på cermonin så det blir lite glad stämning så där när alla ska gå ut.

Tar tacksamt emot andra tips på dopsånger, tänkte ha en till (förutom psalmerna, så långt har jag inte kommit än).

När A döptes hade vi "Välkommen till jorden" av Lotta Ahlin och "Livet i min famn" av Linda Andersson Burström som solosånger. Jättefina båda två!

Vad härligt att ni äntligen fick villavagnen såld Blommis!!  Skönt!!!
Hoppas det löser sig till det bästa med Försäkringskassan också. Det vore ju helt galet annars!
Vad var det för jobb? *nyfiken* Hur reagerade han som ringde på det du sa? Verkar det finnas någon chans till jobb? Spännande!

Usch jag vill inte skriva hur det är med mig egentligen men jag kan säga att det var länge sen jag kände som Hvidis om man säger så... I lördags gråtskrek jag till min man "nä nu skiter vi i detta, jag orkar inte, vi skiljer oss!". Inför nästan 3-årige sonen dessutom *skäms, skäms, skäms*. Och inte har vi pratat ut efter det heller, vi är väldigt duktiga på att sopa allt under mattan just nu och låtsas som ingenting. Trötta, slutkörda, med en son som trotsar & samtidigt precis har blivit storebror med allt vad det innebär så är det sista vi vill på kvällen när lugnet äntligen infinner sig (om inte lilltjejen har en skrikkväll) är att prata uppfostran, känslor & allt sånt där tungt. Men det hänger ju över en hela tiden.

Men förutom det är det bra... Är förälskad i min lilla dotter som är helt ljuvlig (4 veckor gammal idag). Amningen funkar jättebra och jag är så lugn den här gången jämfört med när A föddes. Nu kan man ju det här liksom! Känns också som att hormonerna gått mindre bananas och har inte känt av någon babyblues alls. Det jobbiga den här gången är verkligen att hinna finnas där för storebror också. De första veckorna gick det bra tyckte jag men nu är han som sagt inne i världens trotsperiod och det tar verkligen på krafterna att ta dessa konflikter om allt. Man blir ju inte på bra humör precis av någon som vägrar klä på sig, slåss, drar en i håret när man ammar, kastar saker nedför trappan o.s.v.!! Lillasyster har t.o.m. fått en flygplan i huvudet så jag törs inte lämna henne ensam ens en kort stund. Det är jättejobbigt när jag vet vilken go och underbar kille han är egentligen. Snälla någon, jag vill ha min son tillbaka!

På jobbet har de planer att flytta kontoret in till Stockholm vilket för mig skulle innebära 2h mer restid varje dag! Precis vad jag INTE vill när man nu snart har två förskolebarn. Hade tänkt börja jobba 2 dagar i veckan i december, men det blir så sjukt långa dagar om jag ska pendla in till stan så nu vet jag inte hur det ska lösa sig. Orkar inte ens tänka tanken på att leta och börja på nytt jobb... Nåja, ingen idé att oroa sig för det innan något beslut är fattat.

Nu måste jag gå, men här var ett litet öppenhjärtligt utdrag ur mitt liv just nu. Lika bra att jag inte läser igenom vad jag skrivit innan jag postar... Kram på er!