hur berättar jag för mina föräldrar. långt

Har en lite komplicerad men bra relation till mina föräldrar.
Yngsta barnet av 2. Då äldre syskonet hittat på så mycket hyss har jag från tonåren fått vara den duktiga
och lydiga dottern. Jobbigt men sant.Har inte velat ge dom mer bekymmer.

Äntligen efter många år gjort mig fri från denna känsla.

Dock efter att jag träffare min drömman sedan flera år tillbaka har det inte varit så trevligt.
När jag blev ihop med han var det inte bra. Han var en buse och ingen svärmorsdröm som mina andra killar.
Sedan efter flera år blev gravid. Glad men nervös meddelade det personligen per telefon.
Fick till svar att jag skulle dra åt Hel.......
Med nästa barn var det sura miner.

Alla beslut jag tagit har varit besvikelser.
Jag borde ha studerat till högskola direkt, rest, skaffat en bostadsrätt m.m. innan helst skaffat en annan karl
också.

Skit samma att jag efter att jag fick barn studerade och vidareutbildare mig & fick toppen betyg medans jag också arbetade.Att jag köpte en lägenhet och har ett lång stabilt förhållande. Men i fel ordning.

Nu till mitt dilemma.
Känner att gamla lilla jag kommer tillbaka. Vill inte göra dom besvikna men skall gifta mig till sommaren.
Hur säger jag detta? Inte personligen, inte ens med min man.

Rädd för att de skall göra mig ledsen och olycklig när jag skall vara lycklig öve min kommande dag.
Så blev det när jag var gravid, jag bara grät! Helt chockad över gensvaret! 

Karln tänkte att han skulle meddela dom per telefon, prata med svärfar.

Tänk om han inte kommer till kyrkan?
Han har missat bla dop.

Kan man ha en lycklig dag utan sina föräldrar vid sin sida?
Tyvärr kommer kanske inte karlns mamma heller då dom pratar ej

Råd & HJÄLP!!!