Förstår hur du känner/tänker, jag ville inte heller ha någon tärna. Tyckte det kändes överflödigt och tyckte det kunde räcka med näbb-barnen (à la Victoria...). Dessutom fanns ingen enskild, given. Min plan var att istället be några väninnor vara med om hår och sminkning och som allmänt stöd under förberedelserna.
Men M2B var dock väldigt bestämd över att han ville ha tre marskalkar, och att det då även måste vara tre tärnor. Så till sist föll jag till föga.
Det blev väldigt tidsödande, eftersom jag inte ville fråga per telefon utan genom personliga möten, och två av tärnorna valde efter en betänkevecka att tacka nej (p g a graviditet m m) så det var fem personer jag skulle gå igenom mina tankar om uppdraget för. Tog ett par veckor innan allt var klart...
Dessutom känns det jobbigt med att det blir ett indirekt krav på dem att klä sig på ett visst vis, frisörbokning, att samordna etc. Men nu känns det ändå bra, för de tre som tackat ja är så engagerade och ser det verkligen som ett hedersuppdrag!
Så jag är nöjd med valet att ha tärnor, trots allt. Men jag tycker att du absolut inte behöver ha någon, bara för att din M2B ska ha en marskalk. Däremot tror jag det är klokt att låta dina väninnor och din syster (eller några av dem) vara med som stöd för dig inför vigseln.