Hjälp mig, ska jag berätta?

Åh jag får en klump i magen när jag läser, jag vill verkligen inte förstora upp något men det måste ju vara fruktansvärt att få höra att han vill ha uppehåll, skjuta på bröllopet och nu först ville åka själv till föräldrarna,
låter lite som att han försöker slussa ut sig ur relationen. Det är inte någonting litet han klämt ur sig direkt.
MEN det kan finnas olika anledningar till det,
- kanske han har lite kalla fötter, panik att faktiskt gifta sig. Det är ju inte helt ovanligt att man känner sig lite kvävd av tanken att det här är för alltid. Lite väl starkt av honom att vilja skjuta på brölloppet för det, och egoistiskt att låta det gå ut så pass mycket över dig om så är fallet. 
- En annan tanke som slog mig är hur han mår själv, trivs han på jobbet, prestationsmässigt, med vänner osv? En anledning att vilja dra sig udan sin sambo och blivande kan ju faktiskt vara att han inte mår riktigt bra inombords.
Många har svårt att prata om när de själva mår dåligt, de kan prata om allt annat men inte sitt innersta och då är det lättare att skjuta ifrån sig någon som är nära. tyvärr.
- Eller så börjar han ifrågasätta er relation, det är ju inte heller ovanligt, och femårskrisen har jag hört fler gånger om. Jag hoppas verkligen att han tar sig i kragen och inser vad han verkligen vill,
och här har också du din möjlighet att återigen fundera igenom er relation, är det här mannen du vill gifta dig med? Antagligen Ja eftersom ni är förlovade men det skadar inte att bara tänka igenom det en gång till.

och nu till graviditeten... jag håller med flera som säger att det är helt och hållet upp till DIG, ha inte dåligt samvete om du skulle göra abort för "barnet" är knappt en liten klump än så länge, ett embryo kan inte hjärnkapacitet att tänka eller känna, så än så länge är det de facto inte ett barn, men det kan ju bli. Däremot tycker jag INTE att du ska bestämda dig angående abort utan att prata med din sambo, det är faktiskt lika mycket hans barn. Och det kan ju gå hur som helst, antingen blir han ännu mer panikslagen och springer så snabbt han kan, eller så ser han hela bilden framför sig och inser att det är ju dig han vill vara med, ha en familj med osv.  Det finns ju också en risk som du säger att han gifter sig "för att vara snäll", men skulle han verkligen göra det? Det är du som känner honom så du vet ju bäst såklart, men min sambo skulle inte göra det, för det löser verkligen inga problem. Du får helt enkelt vara riktigt tydlig mot honom att du inte vill att han ska förbarma sig över dig och blivande barnet, utan vill att han ska gifta sig om HAN vill.

Åh vad svårt att få ut allt i text, jag känner panik i hela kroppen av bara tanken på att sambon skulle börja vela och krypa iväg sådär, jag skulle vilja veta VARFÖR. Det kanske ni redan pratat om och det kanske inte är något för BT, men om han nu friat så måste det finnas en riktigt bra anledning till att dra sig undan.

Var rädd om dig, och börja inte ändra på dig för hans skull. Kanske ni måste mötas någonstans halvvägs men vrid inte och vänd på dig för att han "ska villja ha dig igen", det lönar sig inte i längden. Stå på dig och glöm inte ditt värde! Vill du behålla blivande barnet så gör det, med eller utan honom! Men tänk på dig själv, för han verkar mest tänka på sig själv!