Tänka positivt

Vad gör det om jag inte ser exakt ut som en holywoodstjärna vilket var tänkt från början,
vad gör det att jag köpte en enkel men fin klänning,
vad gör det att jag mest är nöjd med allt och att det inte är storslaget hela tiden,
jag kommer ändå bli gift och jättelycklig genom hela dagen :D

bra tanke =)

Det som känns positivt i vår bröllopsplanering just nu är att det har fått både mig och sambon att prata mer med våra föräldrar. Vi har nog börjat visa varandra mer respekt. Det har varit lite tjafs med sambons föräldrar då han är skilsmässobarn men det har nu löst sig och alla ser verkligen fram emot bröllopet =)

Och att så många vill hjälpa till med vad de kan, det har glatt mig mycket.

Jag försöker tänka positivt för det mesta...
Jag har ont överallt
Mina fötter kan inte ha vilka skor som helst
Jag ÄR tjock
osv...

Men... Jag har en blivande make som älskar mig trots alla mina brister och för mig är glaset alltid halvfullt, aldrig halvtomt.
I dag har jag suttit på jobbet med migrän och känt att "vilken tur att det är mellansäsong så att det är så dött som det är"

Härom veckan när jag satt i bilköerna en morgon på väg till jobbet och kände mig grinig, då slogs jag helt plötsligt av en tanke som jag numera aktivt upprepar varje dag:

Mitt liv har varit fantastiskt att leva ända sedan jag träffade min kärlek, och nu ska jag dessutom bli hans fru!

Drömmar blir sanna ibland, för fem år sedan vågade jag knappt hoppas på att detta skulle hända mig...!

Det som känns positivt är att jag trots social fobi fann kärleken, vi är är förlovade och har börjat prata om bröllop.
I juli kommer vi bli sambo efter 3 år tillsammans, vi har köpt vårt drömhus på landet.
Jag har tänkt väldigt negativt, mått väldigt dåligt. Men sen jag träffade min älskling njuter jag av livet, jag har alldrig tänkt så här positivt och alldrig kännt mig så här lycklig.

Jag är faktiskt jätteglad för att jag är smal. Jag tränar och är duktig för att behålla det så, för jag går väldigt lätt upp i vikt annars. Även om det finns shapewear, så verkar det sjukt obekvämt och varmt så jag är väldigt glad att jag inte kommer att behöva något slikt under min brudklänning!

MItt jobb ger inte någon fet lön, men jag får göra något jag älskar och får uppskattning för.

Jag är urkass på att städa och hålla rent, men igår fixade jag fint i sovrummet och fick undan hela tvättberget. Yey för mig!

Jag har känt hela helgen att jag är på väg att bli sjuk. Och hade feber i dag när jag vaknade. Vilket innebär att jag missar "festen" hemma hos chefen som vi alla skulle vara på i morgon efter jobbet och jag var grymt besviken...

Men så slog det mig...
Jag har ju massa tid att fortsätta sy nu istället. Tid jag inte hade haft om jag hade jobbat.
Jag är inte den som fejkar sjukdom och är hemma. Och hade jag varit piggare så hade jag ändå gått och jobbat.
Men även om det nu tar mig flera timmar att göra en sak som normalt tar en halvtimme, så har jag ändå tiden att göra det...
Och det vände hela min tankegång  
Så nu ska jag bädda ner mig i soffan under massa filtar, med allt jag behöver inom räckhåll. Och börja fålla upp en klänning för hand.
Två flugor i en smäll, jag sitter och tar det lugnt och får ändå lite gjort  

Shakynose: vad jobbar du med?

Jag är glad för att jag är  älskad, allt annat är inte så viktigt,  jag har det jag vill ha i mitt liv och jag  turen att kunna älska min man med hela mitt hjärta.

Kärlek är underbart, allt annat är bara fluff.

Ja jsut det, jag  älskar min hjärna,  tänk vilken underbar sak den är. 

Jag blir glad bara av att gå ut! Grönskan, syrenerna, you name it, alltihop känns som en dröm!

Säger som min favorit Uffe (Lundell):

"Det har varit en lång hård vinter, men nu har den dragit sin kos. En lång hård vinter, men snart blommar sommaren som en ros..."