Jag behöver råd!!

Visst blir man bröllopssugen när man är på bröllop, ser paret stråla av kärlek & lycka. Det smittar lixom! Samma att hänga här på BT, man bara vill gifta sig!! Men.....man ska ju gifta sig för att man vill dela det livet med sin man. Inte för att få vara brud för en dag & ha fest. Hade jag varit som du, ambivalent i känslorna och tagit ett beslut ena dagen och ett helt annat nästa hade jag pratat allvar med mig själv först. För att komma underfund med vad är jag verkligen vill med mitt förhållande, vad det ger mig och om man har en framtid tillsammans. Sen, det viktigaste av allt..kommunicera med varandra. Utan gap & skrik, kom fram till vad ni vill med ert gemensamma liv. Varför bråkar ni, varför är det antingen himmel eller helvete? Är det något ni kan jobba på? Är det värt det? Varför är vi tillsammans? Det är nog de grundläggande faktorerna ni ska reda ut, innan ni gifter er.
För att dra en parallell med mig själv så kan jag berätta att innan jag träffade min nuvarande sambo hade jag ett långt förhållande, 13 år ungefär. En dag kom jag på att antingen bråkar vi fan alltid eller så ses vi inte. Ibland var det pussinuttigt för att nästa sekund slåss som hund & katt. Och aldrig, aldrig de sista 8 åren kan jag påstå att jag var lycklig. Till slut bröt jag upp, med mkt tandgnisslan, jag förtjänade faktiskt att få vara lycklig alltid och framförallt få må bra alltid. Känna trygghet o harmoni i mitt förhållande. Det hade jag inte då. Jag säger bara: Tack gode gud att vi varken gifte oss eller fick barn. Idag har jag ett förhållande som har allt det jag saknade.
Mitt råd till dig, kommunicera. Lös de problem som gör att ni tjafsar. ta fram varandras nackdelar och jobba med dem, ställ er frågan: kan jag leva med detta? Kan jag ändra mig? Eller är detta helt enkelt som jag är. Påpeka varandras fördelar och kom underfund med om det är något ni vill ta vara på och aldrig vara förutan.

lycka till!