PCO & PCOS

Hej! Fick min pco-diagnos 2009 efter att ha försökt få barn med min dåvarande under ca 2år. Förhallandet sprack i samband med att jag fick diagnosen. Jag kan säga att jag hat fått kämpa för min diagnos. När jag redan i 15-16års ålder påpekade jag för skolsköterskan att mina menstruationer inte var regelbundna fick jag höra att det inte är säkert att  de är regelbundna när man är så ung. Så har det hetat hela tiden. Att de snart kommer rätta till sig. Senare har det bortförklarats med att det var stressigt under uppväxten. Är uppväxt med en mamma med mkt svåra depressioner med suicidala inslag till och från, mobbades konstant från 4:an till 9:an, hade extremt mkt prestationsångest under gymnasiet och under tiden på universitetet blev det väl inte mindre stress. Men nu såhär inser jag att det var så fel, det var inte stressen, det var PCO:n. Eller egentligen kanske båda. Men det borde varit någon som reagerade för mens kanske 1gång vartannat år är INTE normalt. Men men, lätt att vara efterklok.

Har väl så småning om börjat inse att om jag fått  den förklaringen på den manliga kroppsbehåringen, övervikten, kolhydratsuget etc. hade det blivit så himla mycket enklare än att bara se sig själv som äcklig och ful. Men som sagt det är lätt att vara efterklok.

Kan säga att det bästa jag gjort är att börja äta p-pillrt och LCHF-kost. Kroppen har hamnat i en bra balans kan jag säga. Det som har varit svårast hitintills har varit när vännerna runtom skaffar barn och man själv vet att det inte kommer gå sådär enkelt som för dem. även om vi inte riktigt planerar barn nu, utan bröllop först....

Mitt bästa tips är att kika på Jan Holtes två föreläsningar om pco. Fantastiskt lärorika media.medfarm.uu.se/flvplayer/anovulation/video1