Trivia skrev 2011-11-27 13:32:03 följande:
Hm... fast hör det inte lite till god ton att man åtminstonde försöker att ha en konversation med de man sitter med.
Såklart är det ju ibland svårt om man inte har någon som helst gemensamt men det känns ganska ohyffsat att sitta helt tyst eller att bara prata med någon man känner sedan tidigare.
Tänker om det nu är så att man inte känner de man hamnar bredvid på middagen. Oftast brukar man ju hamna bredvid någon som man känner men annars så får man väl ta sig i kragen och lära känna dem.
Visst, det är jättenervöst och läskigt innan man har brytit isen men hur kul är det att sitta en hel middag och inte säga ett knyst...?
Nu tillhör ju jag de som inte ens tycker att man måste bjuda etablerade par. Om det inte är så att man umgås med bägge normalt sett. Om det inte var så att man alltid måste bjuda par så kanske det inte skulle kännas lika jobbigt att gå på ett bröllop som singel. Då sticker man ju inte ut från mängden lika mycket.
Jo visst hör det till god ton, och tro mig. Jag försökte!
Problemet var väl att brudparet inte hade någon som helst aning om vad detta var för en person. Hade de vetat att personen var superblyg/en mussla eller vad det nu var med honom så hade de säkert placerat honom bredvid sin respektive.
Nu visste de ingenting om honom och tog väl till mig som ett säkert konversationskort...att sedan kusinerna på andra sidan bara babblade med varandra heeeela tiden var inte heller speciellt god ton. Något kunde de väl ha sagt till övriga runt omkring? (Speciellt med tanke på hur lång middagen var.)
Men som sagt bordsplacering är en svår konst. Varje gång jag har behövt göra en så har det tagit många timmar och flera dagar eftersom man måste fundera på om det blev riktigt bra och sedan kanske justera lite.
En bra bordsplacering är ju nyckeln till om det är en kul eller trist middag för gästerna.