Tärnorna som aldrig blev några tärnor...

Tack till din Anonym (förstår)! Precis så känner jag. Jag har mina kompisar i skolan som jag har roligt med där, men eftersom vi bor i olika städer och jag har väldigt lång skolväg så har jag inte kunnat umgås med dem på fritiden. Det känns så ledsamt, eftersom jag ju hela mitt liv har haft många vänner och alltid haft några bästa vänner (de har bytt med åren, men jag har ändå haft bästa vänner hela tiden) och nu plötsligt har jag inga mera.

Det här har gjort att jag blivit mer blyg och tillbakadragen, jag fick mig en ordentlig törn efter grälet med mina f.d. bästa vänner. Jag har två tjejkompisar som jag har umgåtts med i några år, de är bästa vänner sinsemellan och gör allt tillsammans, de har till och med bott ihop så jag är ju inte direkt bästa vän med dem. De träffas varje dag och har varit bästisar sedan förskolan så de har ju ett helt annat band till varandra än vad jag har till dem, jag kan liksom inte bli "bästis" med dem. Uppskattar förstås ändå att kunna träffa dem lite då och då, som kompisar.

Saknar så en kvinnlig vän som jag kan göra ALLT med, anförtro mig åt, vara mig själv 100% med. Hoppas att jag får en med tiden, men just nu har jag ingen i min närhet som skulle kunna bli en sådan. Har ingen som jag kan ringa till då jag är ledsen eller glad över något. Min sambo är min absolut bästa vän, han är en superbra vän och sambo, så jag är lycklig på det viset! Har också en syster, vi umgås en del men vi är inte så nära varandra. Vi har så stor ålderskillnad och lever så olika liv. Uppskattar dock henne mycket.

Det känns så svårt att inte ha några nära vänner, särskilt nu då så mycket annat händer i mitt liv som jag skulle vilja dela med nära vänninor... Har ju hela tiden tänkt att jag kommer att ha nära vänner hela livet, gissa om man blir besviken och fundersam då man plötsligt står här med en underbar familj och en underbar man, men inga nära vänner....

Jätteskönt att höra att jag inte är den enda i världen i den här situationen! Vi är tydligen många tjejer där ute som inte har några nära vänninor, men gärna skulle ha, kanske vi kunde ha kontakt  med varandra ?

Annli256, jättefint budskap i texten! Jag är så att om jag verkligen blir bästa vän med någon så ger jag mycket av mig själv till den personen, därför känns det så trist när vänskapen tar slut, men din text hjälpte mig att se på saken på ett nytt sätt.