Hur fördelar ni hemarbetet?
Jag kan hålla med om att den som är hemma mest kanske får dra ett större lass, men inte under en längre tid.... Om jag går ner på deltid för att vara hemma mer med barnen så ska jag ha kompensation i form av ett extra pensionssparande för att min pension minskas i framtiden pga lägre inkomst. Annars sitter man i en riktig kvinnofälla, förutom att man har mycket svårare att jobba upp sin lön under tiden man faktiskt arbetar...
Vet mer än en i bekantskapskretsen (kanske mest mina föräldrars bekantskapskrets) som haft makar som tjänat bra (i närheten eller över 100 000 i månaden) och fruarna har gått hemma på hel- eller deltid för att sköta barn, hushåll och fixa fina fester. Sen när de kommit upp i 55-årsåldern, barnen har flyttat hemifrån och så har någon av dem tröttnat och skilsmässan är ett faktum... och där står frun med en kass pension och en kraftigt sänkt levnadsstandarn bara för att hon möjliggjort mannens karriär de senaste trettio åren.
Nu hoppas jag verkligen inte att det blir så för oss, men aldrig att jag sätter mig i den sitsen att om vårt förhållande går åt skogen, att jag ska ha blivit ekonomiskt lidande för det. Inte nog med att man kanske inte kunnat göra den karriär man tänkt sig, utan när man inte kan jobba längre så ska man straffas livet ut också. Så länge man är ihop så spelar det ju ingen roll, då delar man ju på inkomster och pensioner som man vill, så jag ser det som t ex äktenskapsförord - så länge man delar liv med varandra så har det ingen betydelse.
Nu syftar jag inte på någon särskild i tråden så ingen behöver alls ta åt sig, men det är intressant hur det alltid "funkar för oss" när man har stereotypa indelningar av hemarbetet. Anledningen till att det funkar så är ju uppfostran, för jag tror verkligen inte man är född med en gräsklippargen eller en tvättmaskinsgen. Däremot så kanske det finns gener som gör att man "ser" smuts på ett annat sätt, men som med allt annat så är det väl isf ett "handikapp" man kan lära sig att hantera på samma sätt som man kan hjälpa dyslektiker idag, som har svårt att se bokstäver och ord som oss utan dyslexi.
Jag är bekväm av mig... om jag får välja mellan att sitta 2h på gräsklipparen eller städa huset så väljer jag utan att tveka gräset. Jag kan tuffa runt med mina radiolurar och njuta av tillvaron.
Jag kommer iaf se till att våra barn, oavsett kön (när åldern är rätt), lär sig tvätta sina kläder själv, diska sin disk, byta däck, sy i en knapp på skjortan och använda en gräsklippare. Jag har haft killkompisar som kört flera mil hem till sina föräldrar med tvätt och för att äta mat tills de varit nära 30. Hur många vill ha ett förhållande med en sån... Och tjejkompisar som stått som mähän bara en lampa gått. Jag tänker inte göra mina barn till offer eller beroende av någon för att utföra enkla vardagssysslor, oavsett om de är tjejer eller killar.
Rom byggdes inte på en dag, och om man inte är en god förebild själv så tror jag det är svårt att lära sina barn andra vanor än de man själv haft hemma. Jag är övertygad om att alla karlar kan lära sig att göra hälften av allt arbete hemma, men tyvärr får man kanske leka morsa ett tag då. Förr eller senare lär de ju inse hur mkt arbete det är att sköta ett hem om de inte gjort det tidigare. Såg någon som gjorde lappar med alla sysslor som skulle göras, och så valde man varannan gång en lapp med något man kunde tänka sig att göra. Då får man ju lite överblick iaf...
Hos oss, i vårt ganska stora hus delar vi nog på det mesta. Det kanske är jag som tar initiativet ofta till städning eller andra projekt medans mannen gärna sitter med datorn och jobbar, men han säger aldrig nej om det inte är något särskilt... gräsklippningen är min avdelning (rakt och snyggt klippt ska det vara, och det bryr han sig inte om :P) och tvätten. Han är bättre på att laga mat, och han tar ofta diskmaskinen och köket. Dammsugning och annan innestädning bestämmer vi dag (oftast lördagar) för och så tar vi en storrengöring, medan jag kanske stör mig mer på dammiga mattor däremellan, så jag dammsuger väl ett par gånger i veckan utöver det.