Jag har en tid funderat på att fria på onsdag, skottdagen, men jag börjar vara så nervös och få tvivel. Vill han, är det för tidigt osv. Många tankar med andra ord. OM jag sen väljer att göra det vet jag inte hur, jag vet inte vad jag ska säga. Oj, många tankar, men tar gärna emot lite "mottankar". Tack 
Hihi, jag frågade bara om min kille ville förlova sig med mig och det ville han. :) Så mer fantasilöst en mitt frieri kan det ju inte bli. 
Om du är nervös är det ju mer safe att bara ställa frågan som jag gjorde, säger han nej är det ju ingen katastrof. Får man fråga hur länge ni varit tillsammans?
För det första - Klart du vågar... 
För det andra - Måste det vara något "speciellt"?
Laga något extra gott (behöver inte vara oxfilé liksom. Utan något som ni gillar och inte brukar äta mitt i veckan)
Berätta hur du känner för honom. Att du vill leva med honom resten av livet och fråga om han kan tänka sig att gifta sig med dig...
Krångla inte till det med att du ska minnas att säga något på ett speciellt sätt.
Hur du än gör det så kommer det att bli minnesvärt 
Det låter så enkelt...men känns ändå så svårt på nåt vis.. Får fundera vidare. Vi har endast varit ihop i två år,men det kanske inte är så tidigt? Ska sova på saken nu. Bestämmer jag mig för att göra det ska jag införskaffa ringarna imorgon. Mitt i allt detta är det inget jag hellre vill så varför jag tvekar är nog bara mitt dåliga självförtroende.
När jag frågade hade vi varit tillsammans i 1 år. :) Du måste inte ha ringar, du kan ju fria och så går ni och kollar på ringar tillsammans senare, så gjorde vi! Och datumet som vi bytte ringar och firade med middag och hotell är det datum som står i ringen. :)
Men alla gör så olika! En del är förlovade med ringar och väntar sedan på att killen ska fria till bröllop, vilket jag tycker blir lite konstigt. Att vara förlovad innebär ju redan att man tänker gifta sig i framtiden. :)
Håller med, det är jättekonstigt. När min kusin gifte sig visste jag att hans fru överraskat med förlovningen så när de frågade på bröllopet svarade jag självklart "frun". MEN, tydligen hade han friat några år senare (!), så "mannen" skulle tydligen vara rätt svar.
Jag fattade i n g e n t i n g. Haha.
Haha, det lät kul! Jag velar fortfarande fram och åter. Hade velat prata med någon vän men det känns också fel.. Ska försöka tänka "klart" under dagen. Vill ändå göra lite speciellt om jag ska göra det.
Ja du vågar!!!
Jag tänker våga, har planerat i 1½ månad nu, vågar jag inte så kommer jag bli så otroligt fruktansvärt besviken på mig själv, och det vill jag ju inte bli :)
Men nervös? JAAAA!!!
Inspireras verkligen! Jag har tänkt och smått planerat ända sedan i höstas, men de är som sagt mina demoner som spökar i huvudet. Jag ska försöka peppa upp mig idag. Skulle bli jättebesviken på mig själv om jag inte vågar... Men men, nu ska jag faktiskt iväg och bada i äventyrsbad med min kusin. Skingra tankarna lite :-P
jag och min blivande man bestämde oss efter 3 månader att vi skulle gifta oss. jag har råkat mycket illa ut i livet av killar tidigare, men kände att thomas är den jag vill leva livet med.
han friade till mig när ringarna kommit, och vet du hans friarmat var hans pannkakor med blåbärssylt.
jag fullkomligt älskar hans pannkakor och är tokig i blåbär så han prickade ju rätt. han hade gjort det mycket enkelt, han hade 2 vaser med röda rosor i och 3 stora fina blockljus som han hade tänt.
såå pannkakor kan också vara friarmat =D.
