Jag tror att jag skiter i det här nu.
Kort och gott. Blir tagen för givet. Min sk m2b kan inte ens vara trevlig i telefon längre. Ringer jag så är han alltid upptagen, om han så äter en macka. Han säger att han ska ringa upp men det "glömmer han bort". Går vi någonstans tillsammans eller ska umgås så tar han alla samtal och kan t om gå iväg för att prata ifred, vem som än ringer.
Han snäser mot mig, han kritiserar mig dagligen. ifrågasätter varför jag inte tränar oftare, städar mer, påstår att jag kommer att "bli ett jävla fetto" om jag inte tar hand om mig mer.
Till saken hör att jag gör ALLT hemma, med hans barn, med mitt barn och är den som ta mig fan ser till att han ens går upp i tid. Jag har t om fått lära mig hur han måste bli väckt, blir det fel så får han utbrott. Men det är JAG som är galen enligt honom.
Nu har jag planerat bröllopet, bokat kyrka, tårta och är den drivande i detta avseende med. Och han säger ändå att jag aldrig gör något.
Seriöst, jag kommer att tappa förståndet snart. Vi älskar varandra och har det jättebra när det inte är som jag skrivit. Känns som om jag befinner mig någonstans i ett mellanläge mellan himmel och helvete exakt hela tiden.
Så för första gången idag så känner jag att jag nog vill bryta förlovningen.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-04-04 13:13
Nu har det gått ca 1 vecka efter att jag skrivit tråden. Och först igår blev allting plötsligt "bra". Nu får jag höra att jag är bäst i världen, det ställs upp på saker, det skrattas och det är lättsamt. Först nu reflekterar jag över att det kan bero på en psykisk sjukdom. Eller snarare sagt, jag är nog övertygad. Kommer att föra dagbok över det växlande beteendet.