avund är en dödssynd....

Jag tror att det är väldigt olika saker vi avundas varandra för. Min mamma har alltid sagt till mej att alltid försöka tänka på vad jag har istället för vad jag inte har och då inser jag ju att jag har väldigt mycket. Det finns nog en och annan som avundas mej. Jag ser bra ut utan att behöva träna/tänka på vad jag äter/sminka mej, har ett väldigt bra och eftertraktat jobb, tjänar bra, har en superbra familj som alltid ställer upp, en snygg och helt underbar man. Men det finns några saker som jag inte har som jag skulle kunna ge mkt för...

Jag avundas folk som har mkt vänner. Jag hade inte haft något emot att vara "fulare" eller tjäna mindre om jag bara hade haft några fler vänner...

Jag avundas folk som har barn. Jag var med barn och gjorde abort och kan inte förlåta mej själv för det.

Jag avundas folk som har gjort mkt i livet. Jag är uppväxt i en "strikt" familj och fick sällan gå ut, resa, festa osv. Jag har inga hobbys heller så jag är "ospännande" som person. 

Så, saker är inte alltid som de ser ut att vara. Jag har hört flera människor säga till mej att de gärna skulle se ut som mej, ha mitt jobb, byta liv med mej. Men vem vill leva ett liv utan vänner? Ja, vi hade råd att lägga 200 000 sek på vårt bröllop. Men det är ju inte kul att ha ett stort bröllop utan några vänner...